Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Voltaires religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
osv Vr rem
360 VOLTAIRE.
utnötta och den harm, han här uttrycker, har delats af
tusenden.
I denna uppfattning af det öfvernaturliga som folk-
traditioner, af ofta ovärdigt ursprung, är han den moderna
mytforskningens föregångare. Däremot har han icke den
moderna bibelkritikens förmåga att genom skalet af sam-
tidens fördunklande framställning se kärnan eller bilden
af den personlighet, kring hvilken det evangeliska, nya
och reformatoriska i kristendomen grupperar sig, utan hvil-
’ken evangeliet icke vore något evangelium, bibeln icke
bibeln, och som står oberörd af allt detta förgängliga och
hvars värksamhet icke ens folktraditionens världsliga före-
ställningar kunnat fördunkla. En religionsstiftare, som till-
bakavisade folkets nyfikenhetslystnad efter undervärk, som
själf angaf den förnämsta underlåtenhetssynden vara icke
otro men af praktisk art: att icke föda de hungriga, kläda
de nakna, besöka de sjuka och bedröfvade och som angaf
sin uppgift vara att för de fattiga Ne evangelium,
tyckes ha ägt tillräckligt många af de egenskaper, som
både lysa och värma för att draga till sig uppmärksam-
heten som skriftens hufvudpunkt. Och hans lif fyller ju
just de fordringar, som Voltaire själf stält på religionen,
att den icke skall behöfva tolkas och utläggas för att för-
stås: detta lifs höghet och adel kan förstås af alla: detär
egnat åt en uppgift, som är förbindande för hvar och en:
kärleksbudet är till för alla, det är ingen tom ceremoni,
som fordrar särskilda anstalter eller en särskilt personlig
ställning, och här har det fått sitt fullaste uttryck. Men
Voltaire upptäcker i religionsstiftarens person helt andra
egenskaper. Och — egendomligt nog var denna person-
lighets största egendomlighet lika förbisedd af teologin på
Voltaires tid som af denna teologis vedersakare. Teologin,
ett barn af det rädda och tama adertonde århundradet,
hade gjort denna figur ovärklig, hållit den undanskymd i
en mystisk högtidlig halfdager, antingen emedan den icke
kunde se eller för att slippa se allt hvad den innebar af
farligt, nytt och revolutionärt för dess inrotade samhälls-
vanor. Det mest utmärkande i detta lif för mänskligheten
var dess fullkomliga osjälfviskhet och ovärldslighet men
ock dess brist på människofruktan i hängifvenheten ät sitt
kärleksvärk. Hvad en sådan karaktär i bild genom sitt
exempel predikar för mänskligheten, är möjligheten af ett
RS AR RR Räsenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
