Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Voltaires religion - 7. Voltaires moral och samhällsmålning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SARS ARRAA BORK BODA
fortast wo . s oå
"
40 VOLTAIRE.
Genom sin oförmåga att fatta kristendomens sedliga
betydelse har han gjort religionen skada. Hans framställ-
ningssätt är alltid ytligt, oftast hånfullt. Han står djupt
under Lessing, Hume och Geijer som religionskritiker Dock
har han kanske mer än någon af dem bidragit att rena
Gudsbegreppet och inskärpa idén om naturens lagbundenhet.
Detta är hans stora förtjänst som religions-filosofisk skrift-
ställare.
7. Voltaires moral och samhällsmålning.
Om Voltaires antipati är falsk, därför att han icke förstår
reformatorn, äro däremot hans sympatier äkta. Han ser,
att flertalet af människorna icke hafva dessa höga mål,
att hvardagsmänniskans lif är inskränkt till hennes person,
hennes krets, att hennes behof äro egoistiska, att hon kan
för ett ögonblick höja sig till en opersonlig idé, som sol-
daten när han kämpar för fosterlandet och offrar sig där-
för, men att i allmänhet det hon behöfver är sinlig till-
fredsställelse af det animala lifvet, öfverensstämmelsen med
sin krets, världens bifall, sina närmastes uppmuntran, ett
rörligt omvexlande världslif.
Voltaire tror, att denna lefnadsordning är nödvändig
äfven för reformatorn, häri ligger hans misstag. Han för-
står icke, att hans förnöjsamhet, själftillräcklighet, oberoende
af alla dessa materiella fördelar är naturlig för honom,
som till ersättning för allt detta har sitt stora mål, denna
idé, som lyser hans lif, likasom ett fjärran okänt förlofvat
land, hvilket måhända ligger utom hans räckvidd, men
som är tillräckligt för hans lycka, ty han är lycklig att
kämpa för det som framtidens värklighet. Detta hans
ideala kraftprof, denna hans ideala storhet, som gör att han
kan glömma sig själf, förstår icke Voltaire. Han förstår
hvarken hans kraft eller hans mått, men däremot så
mycket bättre krafterna och måttet på den vanliga män-
niskan, den som icke är undantag utan regel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
