Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Det andliga lifvet efter det peloponnesiska kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET ANDLIGA LIFVET EFTER DET PELOPONNESISKA KRIGET.
305
dauros. Genom en lycklig skickelse är denna teater ännu nästan fullständigt
bevarad. Så beslöt ändtligen Athen att förbättra sin teater. Denna saknade nämligen
stenbänkar för åskådarne och en permanent byggnad. Byggandet började efter
bundsförvantskriget och afslutades på Alexanders tid. Då anlades äfven Stadion för
gymnastiska täflingar och kappränningar. Särskildt ställde monarkien för arkitekturen
nya uppgifter eller rättade desamma, som den mykeniska perioden. Berömda voro
de palats, som Archelaos, konung i Makedonien, och Dionysios, läto uppföra åt sig i
Pella och i Syrakusa, äfven rika
privatpersoner försökte följa
deras exempel. Men denna tids
arkitektur uppnådde sitt högsta
i den grafvård, som Mausolos af
Karlen lät uppföra åt sig i sin
hufvudstad Halikarnassos genom
byggmästarne Pytheos och
Saty-ros. På en mäktig kvadratisk
underbyggnad af huggen sten
höjde sig ett tempel i ioniskstil,
krönt af ett fyrspann. Senare
gällde detta, liksom Artemision i
Ephesos, såsom ett bland världens
sju underverk. Det förstördes
under turkiska krigen, men härför
alla tider gifvit namn åt storartade
grafmonument.
Äfven inom plastiken träder
den religiösa riktningen tillbaka.
Det är betecknande, att statyer
af elfenben och guld, som
framställde gudomen i hela dess
öfver-jordiska majestät inför
åskådarens ögon, nu endast
undantagsvis förfärdigades. Gudagestalter i
marmor och brons skapades
fortfarande liksom förut i stort antal,
men hvad konstnärerna skapa,
är icke längre gudar utan blott
idealiserade människor. Ofta
nedsjunka framställningarne till det
genreartade. I tekniskt afseende
hade konsten gjort afsevärda
framsteg och förmådde numera
gifva uttryck åt sinnesrörelser.
Därjämte utvecklade sig porträttet
i sammanhang med den
öfverhandtagande seden att uppresa
Niobegruppen i Florens.
Efter Brunn, Denkmäler, F. Bruckmann A. G.
statyer för att hedra förtjenta män. Äfven litterära storheter firades på detta sätt.
Så på Alexanders tid de tre stora tragikerna i Athen.
Bland plastikens mästare i Athen utmärkte sig på denna tid Skopas, som
hat-stammade från marmorön Paros. Han ledde återuppbyggandet af Athenetemplet i
Tegea och var sedan (omkring år 350) sysselsatt vid Mausoleion i Halikarnassos.
Äfven eljes skapade han talrika verk. Högt berömda voro i synnerhet hans
staty-grupper, om hvilkas art vi erhålla en föreställning genom Niobegruppen i Floren js,
om det också måste förblifva ovisst, huruvida originalet, af hvilket den är en kopi$,
är ett verk af Skopas eller blott utförts under inflytande från honom. Ännu
berömdare blef athenaren Praxiteles (omkr. år 350). Hans staty af Aphrodite i templet
då Knidos, i hvilken han för första gången vågade att inför åskådarens blickar stälda
Världshistoria L
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
