Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Den grekiska enheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Långsidan af Alexandersarkofagen i Constantinopel.
18. Den grekiska enheten.
De vidsträckta landskapen i norra Grekland, Epeiros och Makedonien, hade till
in i det femte århundradet så godt som ingen del tagit i nationens kulturutveckling.
Här utbredde sig vidsträckta skogar, i hvilka uroxen lefde och till och med lejon
förekommo. Den glesa befolkningen bodde i byar och saknade nästan ännu
befästa städer. Den grofva dialekt, som talades här, var nästan obegriplig för de
öfriga grekerna. Icke mindre främmande verkade på dem de ålderdomliga seder, som
hade utbildat sig här och ännu i många afseenden påminde om det episka
tidehvarfvets förhållanden. Hvar och en, som kom till dessa trakter, måste göra sig
den frågan, om här verkligen ännu vore Grekland, och den allmänna meningen, som
ju dömer blott efter det yttre skenet, räknade utan vidare epeiroterna och
makedo-nierna till barbarerna.
Äfven den homeriska tidens gamla konungadöme hade här blifvit bestående. Vid
konungens sida stod en mäktig adel med vidsträckt jördbesittning, som i krig
utgjorde konungens följe, och ett talrikt, fritt bondestånd. De beständiga krigen med
folk af thrakisk och illyrisk stam höllo folkets krigiska traditioner vid makt och
bidrogo till att stärka konungadömet, särskildt i Makedonien, som rundtomkring var
omgifvet af dessa barbarer. Under loppet af sjunde och sjätte århundradena togo
landets konungar från thrakerna och paionerna den rika slätten vid nedre Axios och
befolkade den med makedoniska nybyggare. Detta kolonialområde bildade sedan
rikets kärna.
Vid tiden för det peloponnesiska kriget började den grekiska kulturen tränga in
i dessa trakter. Särskildt konung Archelaos (413-399) har förvärfvat sig stor
förtjenst i detta afseende. Han anlade vägar, byggde fästningar, reorganiserade
härväsendet och verkade för den högre bildningen genom att inkalla konstnärer och
skalder. Under hans regering började Makedonien inträda i det helleniska stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
