Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Den grekiska enheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN GREKISKA ENHETEN.
315
Demosthenes ännu det afgörande inflytandet i folkförsamlingen. Genom den
systematiska upphetsningen af den allmänna meningen, som sattes i gång genom
Demosthenes7 och hans vänners intriger, blef det möjligt att omintetgöra hvarje försök
från Filips sida att åvägabringa ett godt förhållande till Athen.
Emellertid hade Filip lagt äfven Epeiros under sitt inflytande. Där hade efter
konung Alketas’ död (370) dennes söner Neoptolemos och Arybbas delat makten
mellan sig. När Neoptolemos dog, förmälde Arybbas dennes dotter Olympias med Filip
och öfvertog förmyn-
derskapet för hennes
broder Alexandros.
När denne blifvit
myndig, fordrade hans
svåger Filip för hans
räkning utlemnande af
fädernearfvet. När
nu Arybbas vägrade,
ryckte Filip mot
Epeiros, fördref usurpatorn
och satte Alexandros
på tronen (342). Gärna
skulle han åt denna
hafva förvärfvat äfven
den korintiska
kolonien Ambrakia, hvars
besittning var för
Epeiros en lifsfråga, liksom
förvärfvandet af
Olynthos hade varit för
Makedonien. Men
härigenom vann han
ingenting annat än att
Korint trädde i
förbund med Athen;
Kerkyra, Akarnanien och
Achaia, hvilka
likaledes kände sig hotade
genom konungens
åtgärder, följde
exemplet. Nu skickade
athe-narne en truppstyrka
mot väster och
föranledde därigenom
konungen att tör tillfället
afstå från sitt
förehafvande mot Kerkyra.
I stället vände han sig
mot Thrakien för att
ändtligen införa
ordning därstädes. Lan-
dets konung
Kerseb-leptes afsattes och
hans rike förvandlades
till en makedonisk
provins (341).
Filip blef nu
närmaste granne till de
athenska
besittningar-ne på den thrakiska
Chersonesos, och det
låg nu i hans makt
att träffa Athen i den
mest sårbara punkten.
Demosthenes beslöt att
förebygga denna fara
och att börja kriget
mot konungen, innan
dennes välde slagit
alltför djupa rötter i
Thrakien. Visserligen
saknades hvarje laglig
grund till ett sådant
krig, då Filip
samvetsgrant iakttagit den för
fem år sedan ingångna
freden. Äfven visste
Demosthenes alltför
väl, att äfven i Athen
den offentliga
meningen vore afgjordt emot
detta krig. Det gällde
alltså att skapa ett
full-bordadt faktum, som
ohjälpligt måste leda
till brytning. Därför
föranledde
Demosthenes strategen
Diopei-thes, som förde befälet
på Chersonesos, till
ett angrepp på Kardia,
som stod i förbund
med Filip, och till
plundringståg på de thrakiska områdena af Filips rike. Men konungen gjorde ej
.Demosthenes det nöjet att möta våld med våld, utan inskränkte sig till att på
diplomatisk väg kräfva upprättelse. Ärendet förekom således i folkförsamlingen, och här
förstod Demosthenes att framställa sakerna i ett sådant ljus, att konungens fordringar
afvisades (341).
Nu kunde man öppet öfvergå till aktion mot Filip. Med Byzantion, som i icke
mindre grad än Athen kände sig hotadt af konungens framträngande i Thrakien, af-
Aischines’ porträttstaty i Neapel.
Efter fotografi af Fratelli Alinari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>