- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
205

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Kalifatets förfall. Uppkomsten af mindre dynastier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KALIFATETS FÖRFALL. UPPKOMSTEN AF MINDRE DYNASTIER.

205

härvid af sin landsman Buja. Dennes son Imad ed-Daula Ali var ståthållare af
Karädj i Persien. Ar 932 gjorde nu denne uppror och besatte Ispahän. Visserligen
måste han för ögonblicket uppgifva denne position, när Merdawldj sände en här emot
honom, men två ar senare intog han Schiräs. Kort därpå mördades Merdawldj af
sina egna turkiska trupper, men hans broder höll ännu en tid stånd i Ispahän. I
striden med denne såväl som med härskaren af Kusistän utbredde Imäd ed-Daula
och hans broder Muiss ed-Daula sin makt långsamt men säkert.

Undero Muttakis efterträdare Mustakfi öfvertogo Bujiderna förmynderskapet för
kalifen. Ar 945 utnämndes Muiss ed-Daula efter en seger öfver den turkiske general,
som upphöjt Mustakfi på tronen, till emir el-umara med samma befogenheter, som
Ibn Räik först hade innehaft. Redan följande ar lät han blända kalifen, och dennes
efterträdare el-Muti (946-974), Täi (974-991) och Kädir (991-1003) voro sedan
endast Bujidernas pensionärer. De måste nöja sig med, att rikets mynt åtminstone
ännu präglades i deras namn, och med att nämnas som härskare i fredagsbönen.
Deras hofmästare, som residerade dels i Bagdad, dels i Schiräs, måste själfva föra
ständiga småkrig med
Irans oroliga berg-
stammar liksom äfven
med deilemiterna och
Mesopotamiens arab-
stammar för att hålla
sig uppe. Bland de
sistnämnde uppstodo
nu efter Hamdanider-
nas tillbakagång ytter-
ligare några kortvariga

dynastier.

I rikets västra del
framträdde en ny mot-
ståndare till kalifatet,
hvilken snart äfven
blef farlig för återsto-
den af kalifens egna
besittningar. Afrika
hade redan sedan ar
800 varit helt och
hållet oberoende un-
der Aglabiderna, hvil-

ka utbredde islam äf-
ven till Sicilien. Men
deras makt hade all-
tid varit hotad och
inskränkt genom den
schiitiska propagan-
dan. Ytterst i väster,
i Ceuta, hade redan
ar 788 Aliden Idrls
ibn Abdallah, som ef-
ter ett misslyckadt
uppror hade flytt från
Medina till Afrika,
grundat ett själfstän-
digt rike. Detta be-
höllo hans efterkom-
mande till ar 922. Re-
dan därigenom voro
berberstammarnes sin-
nen förberedda för
schiitiska ideer. Om-
kring ar 890 började
en i SalamTja vid

Aleppo bosatt föregifven ättling till Ali och Fätima, Muhammed el-Hablb, hvilkens
stamträd emellertid var starkt omtvistadt, genom utskickade söka värfva anhängare
för den mahdi, som skulle komma af hans släkt. En man vid namn Abu Abdallah,
som blifvit vunnen för hans sak i Sydarabien, förstod nu att sa fästa vid sin
person de berber af Katämastammen, som kommo till Mekka som pilgrimer, att
de, då han sedan uppsökte dem i deras hemland, snart obetingadt ställde sig till hans
förfogande. Han samlade en här omkring sig och slog den siste Aglabiden Sijädet-
allah ar 909 sa grundligt, att han fann för godt att fly till Mesopotamien. Ståthållaren
af Egypten efterkom icke Muktadirs befallning att hjälpa honom att återfå sitt rike.
Abu Abdallah slog sig ned i Aglabidernas förra residens Rakkäda och tog själf tills
vidare regeringstömmarne i sin hand. Kort därpå dog Muhammed el-Hablb, och hans son
Obeid-allah undandrog sig kalifens förföljelser genom att fly till Afrika. Här uppträdde
han själf som mahdi, blef i Sidjilmäsa satt i fängsligt förvar af den där regerande
höfdingen men befriades af Abu Abdallah ar 909 och upphöjdes på tronen i Rakkäda.
Han fick visserligen snart lof att bekämpa ett uppror af Abu Abdallah, hvilken
fann sig bedragen i sina förväntningar. Men under loppet af några få ar befäste
han sin makt sa, att han kunde försöka sig på nya eröfringar. Ett angrepp på
Egypten misslyckades dock. Ar 914 intog hans här Alexandria och Fajjum men

Arabiskt handelsfartyg.
Miniatyr till Hariri. Parishandskriften.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free