Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Den indiska forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN INDISKA FORNTIDEN.
347
Gammalt brahmansk träsnideri från ett grottempel i Yusufzai.
Originalet i British Museum i London.
adeln och hafva att beskydda folket samt öfva välgörenhet. Vaisya idka boskaps-
skötsel och åkerbruk, handel och alla slags näringar. Dessa tre förnämsta klasser,
de »två gånger födde», äro skyldiga att lära sig Veda. De kunna frambära offer
och böra utdela allmosor. Gentemot dem stå sudra, som hafva att förrätta allt
underordnadt arbete. Slutligen komma de helt och hållet föraktade, utom alla
kaster stående pärya som antagas ursprungligen vara afkomlingar af blandade
äktenskap.
Denna teori har aldrig till alla sina delar egt motsvarighet i det verkliga lifvet.
Kastväsendet i dess stränga afsöndring och mångfaldiga differentiering ar en produkt
af den brahmanska teorien, som satt sin prägel på förhållandena allteftersom den
brahmanska kulturen slagit igenom. Å andra sidan ar teorien icke tänkbar, utan att
en folkets indelning efter stånd och yrken redan förut förefunnits. Kastteorien hade sin
reella grund i verkligen bestående klasser inom befolkningen, hvilka funnos hos inderna
liksom hos iranierna. Att gränserna skärptes och afstånden vidgades, beror framför
allt på prästernas anspråk att vara det förnämsta ståndet. Ju mer brahmanens
afskildhet fastslogs och hans undantagsställning bekräftades genom en mängd detalj-
bestämmelser, dess starkare blef teoriens makt öfver hela folklifvet. Kastteorien var
ursprungligen en formulering af brahmanernas sociala anspråk, och den har bidragit
till att gifva dem deras organisation. I själfva verket har deras företräde i rang
först sa småningom slagit igenom. I det forna Indien var i verkligheten adeln, de
ridderliga, bildade lekmännen, det härskande ståndet. Det lade vikt på blodets
renhet och var uppfylldt af utpräglad ståndsmedvetenhet äfven gentemot brahmanerna.
Sålunda torde brahmanernas sociala teori, som anknöt sig till en gifven indelning
af folket i stånd och yrkesklasser, alltså till arbetsfördelningen, och skrufvade upp dess
betydelse, hafva teoretiskt förberedt och fastslagit den senare kastindelningen. Emellertid
kunna äfven andra rötter antagas för kastväsendet. Det torde delvis äfven sammanhänga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
