Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Det fornpersiska riket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET FORNPERSISKA RIKET.
409
Guden Ahura-Mazda.
Relief å Rehistun-klippan.
betänkligheter, intog hans plats i Sardes. Gentemot Grekland voro Tissaphernes och
Pharnabazus, Frygiens satrap, den persiska politikens ledare. Huru svagt det persiska
riket vid denna tid var i det inre, visade sig vid Cyrus den Yngres berömda uppror.
Hans mor Parysatis understödde honom i hans planer. Hon räddade honom också
från en säker död, då hans äldre broder, den föga begåfvade Arsaces under namnet
Artaxerxes II (404-358 f. Kr.) besteg tronen, efter hvilken han själf redan i hemlighet sträf-
vade. Jämförelsevis fort samlade Cyrus en grekisk här, som han kunde föra till Babylonien,
innan storkonungen hann rusta sig till motstånd. Som bekant vunno de grekiska lego-
knektarne tvenne lättköpta segrar öfver motståndarnes vida öfverlägsna trupper vid
Kunaxa (3 sept. 404 f. Kr.). Cyrus själf slog med sina ryttare konungens rytteri och så-
rade honom. Midt under segern träffades han emellertid af ett spjut från pansar-
ryttarnes led, hvilka anfördes af Tissaphernes. Detta resultatlösa uppror var viktigt i
det hänseendet, att det blottade Persiens inre svaghet.
Det kungliga huset blef fullkomligt upprifvet genom politiska mord. Parysatis
röjde medelst gift konungens gemål Statira ur vägen och blef därefter landsförvisad.
Af konungens fyra söner dödades den äldste, Darius, då han stod i begrepp att
mörda fadern. Den andre i ordningen, Ariaspes, tog sig själf af daga, emedan den
tredje brodern, Ochus, hade inbillat honom, att konungen ville låta döda honom.
Äfven den yngste sonen, Arsames, mördades. Af grämelse häröfver dog Artaxerxes
vid 86 års ålder.
Hans efterträdare Ochus - såsom konung benämnd Artaxerxes III (358-337 f. Kr.) -
började sin regering på samma sätt, som han hade förberedt den, med att låta mörda
alla prinsar af det kungliga huset. Tack vare sin hänsynslösa hårdhet lyckades han
ännu en gång nedslå folkens och satrapernas öfverallt framträdande sträfvan efter
oberoende. Framför allt återvann han med grekisk hjälp Egypten (345 f. Kr.) och kväfde
upproret i Fenicien genom eröfringen af Sidon, där Esmunasar insattes som persisk
vasall (348 f. Kr.). En resning i Judeen undertrycktes hastigt af Bagoas. Särskildt oroliga
förhållanden rådde i Mindre Asien - äfven här fick Egyptens besegrare, den rhodiske
legoknektsanföraren Mentor i uppdrag att nedslå vasallernas uppror. Med hjälp af
Världshistoria III. 52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
