Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinaviska och ryska koloniföretag utom Europa (Harald Hjärne)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVISKA OCH RYSKA KOLONIFÖRETAG UTOM EUROPA.
117
besked från Moskva. Kosackskansarne växte ut till nya städer, naturfolken, som
pressades till tribut i pälsverk, förklarades för tsarens undersåtar, för såvidt som de
ej rent af utrotades genom blodiga exekutioner. Bönder från moderlandet förflytta-
des med eller mot sin vilja till sådana platser, som lämpade sig för nybyggen eller
bergsbruk och på detta sätt kunde varaktigt tryggas mot infödingarnes upprorsför-
sök, I samma syfte anlades vidt utsträckta militärvägar (trakty), om också af rätt
primitiv beskaffenhet. Det ryska Sibirien, som på kartan tager sig ut som ett oer-
hördt landområde, förblef emellertid väsentligen en jämförelsevis smal remsa af od-
lingsbar jord, afbruten af ödemarker och utmynnande mot norr och nordöst i spridda
utposter, som företrädesvis betecknade de geografiska upptäckternas råmärke.
Så uppstodo städerna Jenisejsk (1618), Krasnojarsk (1628), Jakutsk (1632), Ochotsk
(1638), Irkutsk (1652?; säkert före 1661), Nertjinsk (1654), m. fl. Redan 1648 lär en
Karta öfver Asien.
Ur en af ryska vetenskapsakademien publicerad atlas.
vinddrifven kosackhöfding hafva kommit igenom det sund, som uppkallas efter dansken
Behrings långt senare upptäcktsfärd (1728). Säkrare är, att Amurflodens mynning
uppnåddes 1643. Det lyckades dock ej för Ryssland att vid denna tid upprätta en
stark makt i Östasien. Om det vid Amur 1651 anlagda fästet Atbazin utkämpades
heta strider med Mandschuväldet, som samtidigt utsträcktes öfver hela Kina och
tillika kunde förfoga öfver den af jesuitmissionärerna förmedlade europeiska veten-
skapen och diplomatien. Genom fredsslutet i Nertjinsk (1689) måste den moskovi-
tiske tsaren afsäga sig alla anspråk, som underkändes af kejsaren i Peking.
Under tsar Peters regering kom äfven Rysslands sibiriska kolonisation i åtnju-
tande af den västerländska kulturens understöd, till en början genom de svenska
krigsfångarnes tvungna eller frivilliga arbete, som dock deras gynnare, den egenmäk-
tige ståthållaren furst Gagarin sökte begagna för sina personliga syften, kanske för
aldrig fullt afslöjade själfständighetsplaner, som till slut kostade honom ämbete och
lif. Dess angelägnare syntes det Peter själf att för sin egen räkning taga sådana
krafter i sin tjenst. Det var en svensk (Strahlenberg), som först bragte något sam-
manhang i den nordasiatiska etnografien och geografien, en annan svensk (Lange),
som användes för att återknyta Rysslands förbindelser med det kinesiska hofvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
