Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTREFORMATIONEN I SYDEUROPA OCH NEDERLANDEN.
533
Musketerare och arkebusiär
Efter kopparstick af Felix A. Joerdens.
Endast städerna skickade alltsedan 1538 ombud till den kastilianska cörtesförsam-
lingen - landtdagen -, i det att hvar och en på kunglig inbjudan sände två »pro-
kuratorer» till riksförsamlingen. Men hofvet förstod alltid att vinna dessa borgare
för sina önskningar genom slug blandning af hotelser och mutor. Fullständigt god-
tyckligt härskade de spanska vicekonungarne i Neapel, Sicilien och Sardinien; ståt-
hållaren i Milano var nästan oinskränkt själfhärskare.
Det förnämsta verktyget för Spaniens makt och storhet var hären, dåförtiden
den främsta i världen med hänsyn till tapperhet, krigstukt och krigsvana. Hela Europa
efterbildade dess organisation. Här sammanfördes spanjorens outtröttliga uthållighet
och oförskräckthet med italienarens lågande ifver och wallonernas tunga kraft under
ledning af skickliga och modiga fältherrar. Tre coronelias eller bataljoner förenades
till en tercio (regemente), som räknade ungefär 3,000 man och kommenderades af
en »fältmästare» (maestre de campo). En del af de tolf kompanierna i hvarje tercio
utgjordes af pikenerare, en annan af arkebusiärer. Men redan nu utbyttes den
lätta arkebusen mot den tunga musköten, hvilken man blott kunde affyra, i det man
stödde dess främre del på en gaffel, hvilken musketeraren måste föra med sig. Med
afseende på kavalleriet skilde man mellan tungt rytteri eller gendarmer, lätt rytteri
eller ginetas och ett slags dragoner, som kallades arkebusiärer till häst. Hos alla
utgjorde kompaniet, som motsvarade flere nutida skvadroner, högsta enheten. Med
de 30,000 man, hvilka den spanske konungen ständigt underhöll, egde han den
största stående armeen i det dåtida Europa.
Den spanska flottan var likaledes den mäktigaste bland de kristna folken och
var endast den turkiska underlägsen, I fredstid räknade den 60-70 galärer, hvilka,
frånsedt sjösoldater och matroser, bemannades med 8,500 roddare, hvaraf hälften
slafvar, ty dessa galärer framdrefvos hufvudsakligen medelst roddare, endast undan-
tagsvis genom segel. Äfven flottan bragtes i krigstid upp till en höjd, där dåför-
tiden intet sjöfarande folk kunde täfla med den.
En sådan maktställning erbjöd Filips världsomfattande politiska och kyrkliga
planer oerhörda maktmedel. Han föreföll så mycket mer oemotståndlig, som han
drog äfven England inom sin viljas maktsfär.
Detta örike var just, alltsedan dynastien Tudors tronbestigning (1485), inbegripet
i den betydelsefulla omdaningsprocessen från en ren åkerbruksstat till ett öfvervägande
handels- och industriland. Genom en rad protektionistiska mått och steg hade
konung Henrik VIII öfverflyttat sitt lands utrikeshandel, hvilken förut till största
delen gått genom främmande händer, i engelsmännens ego. Han hade utomordent-
ligt utvecklat storindustrien, i främsta rummet klädesindustrien, visserligen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
