Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
M. PHILIPPSON, MOTREFORMATIONEN I SYD- OCH VÄSTEUROPA.
bekostnad af handtverket och den lilla industrien. Han bragte den dittills obetydliga
engelska krigsflottan i ett blomstrande skick; den ökades till 53 skepp med 5,136
matroser, 1,885 soldater, 759 artillerister, 235 brons- och 2,752 järnkanoner. Han
var den förste kristne monark, som utbildade en särskild kår af sjöofficerare. Den
engelska flottan hade afstått från att framdrifva sina fartyg medelst den föråldrade
metoden med roddare och förlitade sig på sin skicklighet i konsten att begagna segel.
Sedan hans ende son, Edvard VI, reformationens grundläggare i England, tidigt
aflidit (1553), uppsteg hans dotter i första giftet på tronen. Hon ansågs sedan lång
tid tillbaka af de ifriga katolikerna som deras födda ledarinna. Och dessa utgjorde
ännu det öfvervägande antalet i England. Endast de bildade och välmående stads-
invånarne voro reformationen tillgifna, under det adeln och landtbefolkningen
fasthöllo vid den gamla tron. En äkta
dotter af det strängt katolska Spanien,
slog Maria Tudor beslutsamt in på möt-
reformationens väg. De under Edvard
VI afsatta katolska biskoparne erhöllo
sina ämbeten tillbaka, de protestantiska
förjagades eller till och med inneslötos
i Towern i London. Med tiden omdana-
des nästan hela det engelska prästerska-
pet i strängt katolsk anda. Öfverallt åter-
uppsattes helgonbilderna, ånyo firades den
latinska mässan. De protestantiskt sin-
nades uppror i städerna, först och främst
i London, undertrycktes så mycket lät-
tare, som parlamentsvalen gåfvo en rege-
ringsvänlig majoritet.
Maria, angelägen att stärka sin ställ-
ning, var lätt vunnen för en förmälning
med den mäktige tronarfvingen till Spa-
nien, Filip II, som redan tidigt mist
sin unga gemål i sitt första äktenskap,
Maria af Portugal, Don Carlos’ moder.
I juli 1554 egde bröllopet rum mellan
den tjugusjuårige sirlige Habsburgaren
och den elfva år äldre Maria Tudor,
som var sjuklig, hade stelt blickande ögon
och en djup manlig röst. Inom kort upp-
tändes hon, på bedagade kvinnors sätt, af
häftig kärlek till sin gemål, som ej för-
mådde besvara densamma. Men han be-
gagnade sitt inflytande öfver drottningen och sitt anseende hos hennes undersåtar för
att påskynda motreformationens gång i England och att ytterligare länka denna stat
helt och hållet in på den spanska politikens banor.
Under den förutsättning, att de indragna och afyttrade kyrkogodsen äfven i fram-
tiden skulle stanna i de dåvarande innehafvarnes ego, biföll parlamentet förnyandet
af påfvens religiösa supremati i England liksom de gamla strafflagarne mot kättarne.
Det stannade härvidlag ej blott och bart vid ord. Talrika protestanter brändes; öfver
två hundra personer föllo offer för den religiösa förföljelsen. På andra håll om-
fattade afrättningarne större grupper af folket; i England sökte man med grym
politik ut de mest betydande männen, reformationens ledare och hufvudmän. Per-
sonligen torde Maria Tudor icke kunna smädas härför, ty hon höll det för sin rätt och
plikt att med fast hand rycka upp ogräset, på det att det folk, som anförtrotts henne,
skulle räddas undan evigt fördärf. Hon trodde sig därmed uppfylla sin heligaste
förpliktelse som härskare och menade sig vara en verklig välgörerska för sina under-
såtar. En annan fråga är, om hon med denna sega och våldsamma reaktion handlat
politiskt klokt, om ett måttfullare förfaringssätt icke skulle hafva bättre motsvarat hennes
Konung Edvard VI af England.
Målning af Holbein i earlens af Egre-
niont samling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
