Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CNGDOMSLYRIK 1 855—1 8 fi 3
457
Af helt annat värde, af vida djupare poetiskt
och personligt intresse äro de dikter, som
Rydberg offentliggjorde vid jultiden 1863 i
»toilett-kalendern» Flora för 1864, men af hvilka flertalet
utan allt tvifvel hvilat i hans portfölj under flere år.
Det är poem af olika art, som gifva uttryck
för stormande oro, för glödande erotik, för dystert
vemod, för filosofiskt spörjande. Man återfinner
här med ett par undantag skaldestycken, dem
Rydberg senare upptagit i sina diktsamlingar, ehuru
oftast omarbetade och fördjupade.
Floradikterna, som meddelades under den
gemensamma titeln: Strandvrak. Några spillror
hopplockade af Robinson Crnsoe, äro tolf till antalet.
De inledas med dikten Korsaren. Denna var
förut delvis tryckt i »Fribytaren på Östersjön»,
och sålunda borde anonymiteten lätt varit röjd,
0111 öfver hufvud taget man bekymrat sig om att
leta reda på författaren. Dikten är dock icke
obetydligt ändrad och utvidgad.
I Fribytaren på Östersjön låter Rydberg
studenten, sjöröfvare-löjtnanten Ligelius till sin luta
föredraga ett kväde, som afser att skildra
fribytar-lifvets äfventyrslusta och dess vilda trängtan att i
orgier dränka lifvets nöd. Han manar kamraterne
att vällustdruckne håna döden; domnande af fröjd
och vin skola de under en afgrundsstorm styra
stäfven mot polarisen, mot gamla Tellus’ panna,
för att där, sedan de för sista gången famnat flickan
och pressat drufvan, söka förintelse i dödens kyla,
låtande de frusna liken vittna
»om en åtrå evigt sviken,
om ett evigt gäckcidt hopp.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
