Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 G
VIKTOR RYDBERG
ser, ändelser, kön och kasus, häfdar han, att ett
språk icke i ymnighet lånar från utlandet utan att dess
benbyggnad och ädlare delar däraf lida. De inhemska
orden drifvas tillbaka af inflyttarne, utödas eller
nedsättas till heloter och språkets rika medel till ordbildning
lämnas åsido. Muskler, som icke spännas, slappas.
Ordbildningens lagar fornas och vissna. Men erfarenhet från
1600-talet visade, att gamla ord voro som Aronsstafven,
de kunde grönska på nytt. Det gällde att kämpa mot
vanan, trögheten, den förtyskade smaken och ej rädas
för att det enkla och naturliga kunde förefalla tillgjordt.
Perukernas sista släkte klagade bittert öfver flärden hos
dem som nyttjade eget hår.
Allt hvilade på hvilken smak som skulle få
öfverhand, om svenskan skulle nedsjunka till ett tiggarspråk
eller »hedra fader och moder».
Den lära Rydberg här häfdade var, kan man
säga, den litterärhistoriska skolans, samma
skola, som Grimm, Rydqvist och Carl Säve tillhörde,
den som ville leda språkutvecklingen ined blicken
riktad mot en förfluten klassisk period, hvilken
Rydqvist för svenskan satte till omkring 1300.
En liknande teori hyllades ock af den store franske
språkforskaren Littré, och Rydberg är angelägen
att (i en ledande artikel 2 juni 1873) redogöra för
dennes inträdestal i franska akademien, där Littré
påpekat vikten af att ett språk håller sig så rent
och omängdt af främmande beståndsdelar som
möjligt, och för Champagnys svarstal, i hvilket
särskildt framhållits, huru franska språket lidit
genom inympning af främmande ord och genom den
latinska ordfogningsläran,som förvandlat 1500-talets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
