Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKRENSNING
181
franska, hvilket var ett kraftfullt och samklingande
helt, som rörde sig logiskt riktigt, till ett tungomål
af mera torr, högtidlig, kansliartad, pedantisk
hållning.
Gentemot denna historiska teori gjorde sig
dock äfven andra gällande. Sålunda märkes först
den »naturhistoriska» ståndpunkten (då hyllad af
Schleicher, Max Müller och antagen af M. B. Richert),
som i språket såge en naturprodukt, hvilken fritt
borde få frodas enligt bruket och ej skolmästras;
sedan en därmed närsläktad ståndpunkt, hvars teori
Adolf Noreen närmare utvecklat (i Nord. Tidskr.
för 1885) och som han kallar den »rationella»; dess
regel lyder: »bäst är hvad som kan af den
förevarande publiken exaktast och snabbast uppfattas
och af föredraganden lättast produceras», den
närmar sig »bruket», men endast i den mån »det
befunnits vara bra», och hvad som är bra, afgöra
språkfilosofer och språkkonstnärer.
Det var närmast denna senare uppfattning, om
än med enstaka lutning åt den naturhistoriska, som
kom till orda i d. v. adjunkten Esaias Tegnérs
uppsats Om språk och nationalitet, hvilken lästes i
Svensk Tidskrift för 1874. Med erkännande af det
i många afseenden förtjänstfulla i Rydbergs
uppsats och under medgifvande af att ett
utrotningskrig mot utländska ord må föras, men icke emedan
de äro osvenska, utan emedan de äro opraktiska,
gör Tegnér gällande, att orden icke hafva annan
egenskap än att vara tecken.
Det tecken är det bästa, som bäst gör den talandes
mening förstådd af den, till hvilken han talar. Då
inom Sverige så många finnas, som ej förstå annat språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
