Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKRENSNING
187
I senare tid blef hans språk åter mjukare och
varmare, icke så »valdt» som under 1870-talet.
En stor tysk språkkonstnär, ingen ringare än
Luther, har yttrat: »Språket är skidan, i
hvilken anden sticker sitt svärd. Rostar en gång
skidan, så anfrätes lätt själfva klingan.»
Ur denna synpunkt bör Viktor Rydbergs
språk-rensningssträfvan framför allt uppfattas. Den var
ett utslag af hans fosterländska patos för den
folkligt nordiska ny väckelse, som aflöst »intelligensens»
skandinavism. Hans språk var ett troget uttryck
för hans dåtida »nordiska» sinnesstämning.
När Borchsenius i den karakteristik af
Rydberg, som föregick den danska öfversättningen af
Romerske Dage, nämner honom »nygot», skrifver
Rydberg till honom (24 mars 1877):
»Namnet ’nygot’ har jag endast i ringa mån
förtjänt, men ville gärna vara förtjänt däraf. Pä
modersmålets område är jag det. Men glöm icke, att dessa
nvgoter äro mycket nära vänner med hellenerne, ja,
erkänna dem som mönster och själsfränder. Af nordiskt
göra fädrens och förfädrens språkliga missgärningar. — — —
Då man som han har tillgång till modersmålets hela fatabur,
kan man ur dess gömslen framleta många goda, kärnfulla
korn, men på det hela blir vinsten mindre än mödan. De
ord och sammansättningar som man vill förjaga göra en tjänst,
hvilken fylles styft eller alls icke af dem man vill sätta i
stället.–Saken kunde nu gärna lämnas åt hvars och ens
godtfinnande, men ledsamt är emellertid, att snillrike stilister
på detta sätt ge sitt språk ett sökt och tillgjordt tycke. Det
tillhör en god stil, att uttrycken icke i och för sig sysselsätta
tanken, liksom det är utmärkande för den goda dräkten, att
den genom inga besynnerligheter i färg eller snitt drar ögat
från bäraren, men genom en inre, så att säga dold styrka
färger och linier väcker ett omedelbart välbehag».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
