Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
VIKTOR RYDBERG
Och vid vandringar i Stockholms omnejd —
skrifver han till Hedlund 1868 — vaknade hos
honom med förnyad styrka en längtan att
ändtligen komma ifrån de teologiska historierna för
att på fristunder uppfriska sig i fantasiens värld.
En första islossning skönjdes 1872 och stod i
samband med Rydbergs varma intresse för en
nordisk ny väckelse på skilda områden.
I bref från riksdagstiden februari detta år
berättar han: »Jag har skrifvit flere poemer till en
dikt som jag har i faggorna» och får till svar från
Hedlund: »Jaså, du skrifver vers, det var mig en
baddare!»
Möjligen åsyftas härmed ett drama, om hvilket
det heter ett par månader senare:
»Haf nu tidningsgöromål i mängd åt mig, när jag
kommer. På fristunder skall jag ändå ha tid att göra
mitt boncldrama från Småland färdigt, det där som jag
tänkt på och hvartill jag här i Stockholm äfven
hop-smidt några verser.»
Men detta drama, om det nu någonsin blef
mer än en ansats, torde liksom andra versifierade
stycken ha offrats åt lågorna, innan Rydberg
företog sin utländska resa. Det enda poem som han
före resan offentliggjorde — det första sedan
Floradikterna — var den lilla öfversättning af Ole Viigs
»Vaknen», hvilken han, som ofvan omtalades,
anknöt till den af honom författade bistra kritiken
af Claude Gerards novell (februari 1873).* Det är
värd t att lägga märke till att denna första dikt,
* Kvädet föreligger här i en annan form än den hvari
det intagits i Dikterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
