Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
VIKTOR RYDBERG
orörd, och jag upptäckte då till min grämelse, att flere
ark förkommit. Jag kunde icke ge mig till ro, innan
jag hopsytt dessa hål; därmed har jag nu arbetat dag
och natt, och om några dagar är jag färdig därmed.
Sedan skall jag åter taga väldeliga itu med kejsarne och
Roma-skildringarna.»
Och pingstaftonen samma år berättar Rydberg
i ett bref till Borchsenius, att sedan han utdömt
sin gamla öfversättning, hade han under sex veckors
tid från morgon till kväll arbetat på en ny och
ändtligen fått den färdig.
Faustdiktens betydelse för Viktor Rydberg
var mera än blott ästetisk. Faustskepnaden med
dess väldiga sanningstörst, dess grubbelfyllda kval,
dess rika skönhetsträngtan mot antikens värld och
först och sist dess glödande frihetslängtan — Faust
är i stort sedt mänsklighetens frihetssång —
berörde närsläktade strängar hos författaren af Den
siste Athenaren och Medeltidens magi, hvilken —
såsom redan antydt — kunnat göra till sina egna
så många af Faustmonologens ord och tankar.
Och detta är tvifvelsutan hufvudbetydelsen af
Rydbergs Faustöfversättning, att den icke är en
blott ästetisk-metrisk öfversättarebragd, utan att
tolkaren lefvat sig in i dikten, tillägnat sig dess
tankar och åt dem skänkt ny tillvaro i det nya
språket.
Det finns öfversättningar, som, i sig själfva
alldeles utmärkta, dock verka såsom pressade
blommor, med mycken skönhet, men utan lif,emedan
öfversättaren befunnit sig i en annan idévärld
och känslovärld än originalskalden. Så är t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
