Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
VIKTOR RYDL5EHC.
derssons öfversättning utkom, mest kände Faust
»par renommé», så vore tiden nu en annan.
Gounods opera hade bragt Faust, Mefistofeles och
Margareta in i samtidens medvetande.
Emellertid — den »popularitet» som Gounods
opera skaffat de Goetheska figurerna hade sin
afvigsida. Ty skaldens härliga, djuptänkta
skapelser hade förflackats i Barbiers och Carré’s tarfliga
operalibretto. Det är ju nättopp den sedvanliga
operans förbannelse, att den under föregifvande att
representera en högre konstart — för närvarande
till och med den enda sceniska som i vårt land
åtnjuter statens understöd ocli hägn — nedsätter
diktkonsten, som dock i dramat bör vara det
väsentliga, till en blott tjänarinna åt musiken och dränker
mången poetisk skönhet i operadiktens onatur.
Det måste uppröra älskare af Goethes stora
själsdikt — och få hafva älskat den högre än
Rydberg — att se huru i allmänhetens
medvetande den grubblande, men glädjelystne tänkaren
undanträngdes af en »söt» tenor-Faust och
Me-fisto, den elegante, skarpsinnigt kvicke
afgrunds-anden, af en illmarig operadjäfvul.
Till Borchsenius skref han i mars 1875:
»Den stora allmänheten känner Goethes Faust endast
till namnet, men har dess bättre reda på den eländiga
boulevardupplaga af samma namn som förekommer i
Gounods opera. För den allmänheten är Faust
ingenting annat än en parisisk épieier, som gifvit sig ut att
njuta världen och ingått förbund med en vanlig fransk
bond- och legend-djäfvul, Mefistofeles, för att lättare
komma åt en ovanligt oskyldig pensionsflicka.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
