Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
VIKTOR RYDL5EHC.
framför allt är han en lefvande människa, som
dock är innerligen trött vid det oroliga lifvet:
På däcket ses kaptenen stå
med gastars brödraskap,
hans näsa skiner svafvelblå
af drufvorna från Kap,
det hvita håret fladdrar vildt
om pannans plöjda grund,
men ögat, o det blickar mildt
och vänligt ler hans mund.
En underlig, öfverraskande blid motsats till
den vilda storm, i hvilken ban far, och som skildras
i mästerliga strofer, genom hvilka nästan orkanen
synes hvina 1 Holländarens ord till dem han bringar
döden är fullt af tröst: förgängelsen är en lycka.
Döm, sjöman, ej ditt öde hårdt 1
Och räds ej, bleka mö!
Ty, tro mig, lefva det är svårt,
men godt det är att dö.
Rydberg låter i sin tolkning af motivet
holländaren en natt hvart hundrade år af ödets nåd
få gå till ankars vid Fågeln Fenix ö, hvarmed
skalden sinnebildat den lyckoö, som det någon gång
förunnas de oroliga människorna i fantasien få
skåda, barnet i drömmen, skalden i sången,
modern vid sin gosses graf, med ett ord alla drömda
paradis’ ö.
Och nu kommer det originella Rydbergska
greppet. Han låter vid Fågeln Fenix’ strand Den
flygande holländaren och Ahasverus — hafvets och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
