Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTNING 1 87 5 — 7 8 337
jordens evige vandrare — ett ögonblick stämma
möte och den äldste af dem upprepa den maning,
som redan stranden och skogen hviskat: tålamod.
Ursprungligen hade Rydberg tänkt utföra
samtalet dem emellan längre. Härom lämnar hans
brefväxling med Borchsenius några intressanta
upplysningar.
Borchsenius hade mottagit dikten och
öfver-raskats af dess romantiska stämning.
»En dylik dikt», anmärker han, »har icke framkommit
hos oss sedan Schack Staffeldts dagar.» Såväl han som
Liebenberg hade funnit en viss släktskap mellan Rydberg
och denne egendomlige djupe ande.
Borchsenius trodde visserligen, att dikten skulle
förvåna folk, men ock göra stor verkan, icke som Dexippos
på alla, men på den enskilde, stille läsaren, som ännu
älskar poesi. Dock säger han sig hafva önskat, att
Rydberg något mindre utmålat naturomgifningarna och i
synnerhet att han dröjt något längre vid mötet mellan
Ahasverus och Den flygande holländaren. Att låta dessa
båda vandringsmän mötas, är en genial tanke, som endast
en skald af första rangen kan hitta på och som nu
efteråt tyckes ligga liksom naturbundet och rättfram i
själfva ämnet.
Rydberg svarar härpå:
»Dina anmärkningar, att naturskildringarna kunde
varit kortare och att jag gjort för litet af mötet mellan
Holländaren och Ahasverus, slogo mig med sin sanning
och fägnade mig på samma gång, emedan de visa, att
jag hade rätt i min första redaktion af poemet, där
versen som börjar med:
»Vid strand där tröttad farkost låg»
22. — V. Rydberg. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
