Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTNING 1 87 5 — 7 8
353
Först de store flaaede mit Skind,
men saa kom jeg sgu snart i Moden,
saa skulde Jöden puttes ind
baade i Epopeen och Odén.
Rundt man mig jog som et Skovens Dyr,
durch gjennem Vand, over lid, gjennem Bakker,
blot for at fiske et Eventyr
til disse hersens Musenalmanakker.»
Och i Sorö fann honom Ingemann i gräset och
tog honom hem med sig, och knappt var Ingemanns
dagbok färdig, så knep honom H. C. Andersen.
Ahasverus formligen grasserade i tysk-dansk
poesi under 1830—40-talen.
Redan nyromantikens grundare A. W.
Schlegel begagnade Ahasverustypen i sin romans »Die
Warnung». Så möta vi honom i större och mindre
dikter af Schubert, Zedlitz, Klingemann, Julius
Mosen, hvilken sistnämnde i »Ritter Wahn»
framställt den efter ett odödligt lif i Gud trängtande
själen, som dock efter att ha kämpat sig in i
himmeln önskar sig än en gång till jorden, och
som motsats härtill Ahasverus, »den i den jordiska
tillvaron bundna människonaturen», som trots all
sin förtviflan prisar tillvaron och ber naturen, alla
väsens moder, att allt framgent gäcka honom, o. fi.;
L. Köhler tillämpar ämnet i en tendensdikt mot
sin samtid: »Der neue Ahasver».
Den af Rydberg beundrade Lenau gifver i dikten
»Der ewige Jude» en episkt lyrisk genrebild af
äktpoetisk innebörd.
Skalden finner hos en jägare ett blymynt, hvilket
bär prägeln af Kristus, vandrande till Golgata, smäk-
23. — V. Rydberg. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
