Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKTOR RYDBERG
Ett annat poem, som förekommer å lians
diktförteckningar från dessa år, är Narcissus. Härmed
kan icke åsyftas annat än hans vackra omdiktning
af Ovidius’ skildring af Narkissosmyten i Siste
Athen arens nionde kapitel. Ursprungligen hade
Rydberg här anlitat Adlerbeths öfversättning. Men
vid utgifvandet af tredje upplagan, 1876, en tid då
hans vittra alstring var i sin fulla blomstring,
fann han sig icke belåten med Adlerbeths visserligen
goda, men stundom något torra tolkning af
Metamorfoserna.
I stället för Adlerbeths:
Det var i nejden en källa så klar af renaste silfver,
hvarken af herdarne störd, ej heller af betande getter
från bergsbranten, ej heller af andra hjordar. Af ingen
fågel, djur* eller fallande gren den någonsin stördes
tolkar Rydberg samma ställe:
Silfverklar och skinande ren där flödar en källa,
aldrig af herdar hon än var grumlad, aldrig af getters
fjällgräsmättade flock eller andra hjordar, och aldrig
rörd af en fågel, ett skogens djur eller fallande grenar.
Särskildt vackert är slutet 0111 Narcissus’
förvandling återgifvet:
Trött han lutar sitt hufvud ner i det saftiga gräset,
lycker de ögon till, som tjusats af ägarens fägring.
Ännu sedan sitt rum han fått i skuggornas boning
spegeln han såg i den stygiska våg. Najader, hans systrar,
sörja och klaga hans död och offra hans skördade lockar.
* Djur är här taget i en inskränktare betydelse af däggdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
