Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40(5 VIKTOR RYDBERG
digaste stämma i den brusande sången. De i rop biktade
kvalen smälta tillsammans med vemodssången, som går
genom skapelsen.
o
Nu följa Damianus’ oeh Cosmos’ predikningar. At
Damianus skall i dikten ägnas ett erkännande med knappt
genomskinlig ironi. Hans svafvelpredikningar skola enligt
hans egen utsago, som man ogärna vill tro på, icke
medföra någon bättring. Världen är så ond, att ju mer hon
får att höra om vår Herres vrede, dess sämre varder
hon. Då han i djäfvulsklostrets kolossala katedral
predikar för djäflarne, med vällust skildrar de fallne
se-rafernes och kerubernes forna härlighet och nuvarande
elände, och hans skildring har en kraft som han själf
häpnar öfver och som skulle kommit mänskliga hjärtan alt
brista af ve — den stackars munken Cosmos skälfver,
gråter, smuttar till tröst ur bägaren och håller slutligen
för öronen — möter honom från den djäfvulska skaran
endast hånlöje. Den forne serafchefen klappar honom på
axeln och säger honom, att det var en klen predikan, ty
mänskligt språk kan lika litet tydliggöra dämonernes forna
härlighet som deras kval efter fallet.
Då Damianus slutat, tvingar han Cosmos, som suttit
vid bägaren, att predika, såsom i sin egenskap af
half-förfallen munk mer passande att orda för sällskapet.
Cosmos fruktar, att hans tunga skall lalla af det starka
vin han fått, men hans hjärta ropar: tala du — som det
så ofta gör äfven i oträngdt mål — och han stiger upp.
Han predikar.
Han vet ej, hvad åhörarne sakna från den himmel
de förlorat, men ack, han vet hvad de sakna emedan
de ej äro människor. De sakna vinet, skönheten, hoppet
om den växande gossen, kärleken till den knoppande
ungmön, svärmeriet, vänskapen, de ömma bekymren, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
