Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKTOR RYDBERGS BORTGÅNG OCH EFTERMÄLE 751
och under hvitnande lockar fått dö en högsinnad,
varmhjärtad ynglings död.
Den lotten vardt honom beskärd, fast lockarne
aldrig hunno hvitna.
Djup och allmän var smärtan vid hans bår.
I dikt och prosa tolkades förlusten, af ingen skönare
än af Carl Snoilsky i strofer som dessa:
»Slaget kom så oförmodadt — smärtan
är för ny att tåla ordets skrud,
när igenom tusen, tusen hjärtan
ännu darrar detta dödens bud.
Huru foga hop af spridda stycken
denna bild> vi känt harmoniskt hel ?
Samla strålarna af dessa smycken,
än ej födda släktens arfvedel’?
Sekler skola flitigt lägga samman
tankens underbara mosaik,
värmas af den eterklara flamman,
lyss till språkets magiska musik.
Så han lefver, så han tänker, sjunger
för de kommande till fröjd och tröst.
Sekelslutets sorl och njutningshunger
dör en gång — dock ej hans djupa röst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
