Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7r,4
VIKTOR RYDBERG
elt slags lefvande »Fråga mig om allt», hvartill
en och annan i all välmening ville göra honom.
Han var icke heller alltid synnerligen hågad
för att i sällskapslifvet »konversationsvis korsa
idéer». Ofvan anfördes några ord i detta afseende
ur ett bref till hans hustru.
Till Soldan skref han engång om den skygghet
han hade för åsikters utbytande medels
korrespondens, enär det blefve så långa pauser mellan
tal och svar.
»Men,» tillade han, »olyckligtvis har jag dock samma
skygghet för det omedelbara tankeutbytet öga mot öga:
det händer då ofta, allt för ofta, att man icke ger sin
tanke det precisa, mot allt missförstånd värjande uttryck,
som i filosofiska frågor är så nödvändigt, och det händer
också, att det bästa man har att säga icke får tid att
komma fram. Den bästa formen för tankeutbyte, som
jag känner och den enda jag märkt mig ha gagn af, är
tankeutbytet mellan boken och läsaren.»
Till Urban v. Feilitzen skref han 1883:
»Den svårighet jag har att kläda mina tankar i del
lefvande ordets form, i synnerhet när det gäller de
frågor, som intressera mig mest och ligga mig närmast
om hjärtat, gör mig till regeln sluten och fåordig just
då när jag ser tillfälle öppet för mig att meddela mig
till någon, som kunde förstå mig. Vidare fruktar jag
vid hvarje första och andra möte, att hvad som då säges
skall noggrant vägas med kritikens guldvikter, medan
jag i ett samtal har starkaste behof af att få gifva luft
ät infall och paradoxer, som jag är för kritisk att
nedskrifva på papperet och delgifva åt offentligheten.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
