Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
sjunkande liders allägsenhet, under det vi rörde prisa
himmelen for vår närvarande lycka och de dyra underpanterna af dess
vai aktieliet.
Jag vänder om till Grefve Gyldenstolpe. Jag finner honom
ej mer i de lysande kretsar, der mitt öga honom följde på
afstånd; jag möter honom på närmare håll, vid nedgången från
en slipprig höjd, styrande sina trötta fjät mot dälden, ej med
ångrens nedslagenhet, men betraktelsernas lugn. Ja, ädle
gråhårsman! hvad verlden dig förebrått, var åtminstone ej ditt
hjertas misstag: du kan utan blygd se tillbaka på de skiften du
genomvandrat; du kan utan oro helga dina återstående dagar åt
umgänget med förtroliga vänner, åt hugnaden af älskade
afkomlingar, och åt dessa själens ädlare sysslosättningar, som, enligt
den Romerska talarens och erfarenhetens intyg, gifva näring åt
de unga åren, vederqvickelse åt den gamle; åt lyckan ett ökadt
behag, och en alltid tillgänglig tröst åt lefnadens mulna stunder.
Det var i synnerhet bland eder, M. H., som Grefve
Gyldenstolpe, efter profvade stormar, återfann lugnet, under förnyad
hågkomst af lifvets gladare dagar och de öfrigas glömska. Här
njöt han den sinneshvila, som ej omhvälfves af ärelystnan och
passionerna, utan att sakna det lifliga känslospel, som sätter
själens ädlaste krafter i rörelse. Han ökade ej litteraturens
förråd med tomer af arbeten: men hans enskilta brefvexling, om
den såge dagen, skulle framte mönster af den lättaste och
behagligaste skrifart, och hans Inträdestal, uppfyldt af träffande
anmärkningar och mogna tankar, på ett värdigt och enkelt
språk, kan ensamt intyga, att han varit vuxen författares
yrke, om detta blifvit hans lott. Så mycket mer använde han
sitt nit, sitt anseende och hela sin öfvertalande förmåga, att
hos andra uppmuntra snillet och talangen. Hvarje ny vinst
åt vitterheten var en vinst för honom sjelf. Vetenskaper
och vackra konster ägde i honom en domare af läcker
ur-skillning och oveldig ompröfning; de funno i honom alltid en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
