Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fru Lenngrens eftermäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad fosforisternes motståndare, Tegnér, angår, så stod
han i den Franzén-Hammarsköldska striden med sina
sympatier på den förres sida. Till Rosenstein skrifver han t. ex.
år 1820:
»Hade Hammarsköld inga andra litterära synder än sina yttranden
öfver herr landshöfdingen och nu senast öfver fru Lenngren, så vore det
tillräckligt för hvarje ädel man att gå på skall efter ett dylikt litterärt
skadedjur.»
Men man äger endast få och reserverade omdömen
från hans hand om fru Lenngren. Hans egen skämtdikt
— särskildt ungdomsstycken som »Jorden och årstiderna»
och »Eskulap» — röjer afgjord frändskap med den stora
skaldinnans. Och när år 1818 Tegnérs »Halkan» anonymt
intagits i Stockholmsposten, skref Franzén med fullt skäl till
Wiborg: »Jag börjar tro, att fru Lenngrens skugga går igen
i Stockholmsposten.»
Men förgäfves bönföll Georg Adlersparre (1825) hos
Tegnér: »Jag bekänner, att jag länge väntat på någon enda
skalderad till ära för min dagliga sällskapsvän fru Lenngren».
Och förgäfves skref år 1830 »Ch—» (Charlotte Berger, f.
Cronhjelm) i »Magazin för Konst, Nyheter och Moder»
ett poem: »Fru Lenngrens skugga till Frithiofs skald», hvari
det heter bl. a.:
»Du har nämnt dem alla, alla
Ack du glömde endast mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
