Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792 - »Hans nåds morgonsömn»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Ypperlig är skildringen av alla anorna - den
vidtbereste presidenten, som kände flugors namn på
grekiska och latin, fänriken, som var i ställning och
i dans ett mönster, och uppfann sju slags stångpiskor,
den berömda skönheten, som halp drottning Kirstin
kröningsdagen med att häkta upp understubben,
onkeln, som en gång spelte schack med ryske tsaren
o. s. v. Men dråpligast är slutvändningen, då
den gamla skinntorra gumman visar på sitt fagra
ungdomsporträtt och får till svar ett:
Skall detta vara hennes nåd? varefter grevinnans
vrede brusar ut:
Vad! - Skall det vara? Vad!... vad! Slyna! Fort
ut på dörrn med dig och med din knyppeldyna! Vad
harm! - men det med rätta sker, när man med slika
djur i nådigt tal sig ger!
Även andra dikter från dessa år giva till känna att
de tillkommit i en tid, då frågan om adelskapets
berättigande stod på dagordningen, då man hade skärpt
blick för adelns andryghet och krav på företrädesrätt,
och i en krets där man sympatiserade med tidens
demokratiska idéer, helst husets herre i sin
befordran, trots sin duglighet, fått såsom ofrälse sta
tillbaka för mindre meriterade ämbetsmän »av börd».
I Hans nåds morgonsömn (1796) finna vi sålunda en
dräpande satir med social innebörd mot den högvälborna
lättjan:
Tyst, tyst, godt folk - Bathyllus sover.
Och medan han i ejderdun drömmer om gårdagens
fina middagar, står utanför hela hopen av fattiga
fordringsägare, som få vänta och vänta, till hans
nåd sovit »ännu en timma roligt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
