Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina tre stolar och sin gamla trasiga byrå över vars
flottfläckar icke ens trasan hade makt. Därefter tvättade och
kammade hon sig själv framför den lilla runda, på
fönsterbrädet hängande spegeln, som han begagnade, när han
rakade sig. Han tycktes uppmärksamt betrakta hennes
blottade armar och bara hals, liksom om han anställt
jämförelser, och gjorde därvid en grimas. Gervaise haltade
på högra foten, men det märktes endast, när hon var trött.
Utmattad av nattvaket släpade hon i dag sitt ben och
stödde sig mot väggen, medan hon klädde sig.
En fullkomlig tystnad härskade i rummet. De utbytte
icke ett ord mera. Han tycktes vänta och hon kvävde sin
sorg under ett sken av likgiltighet och brådska. När hon
var i ordning, plockade hon fram diverse orena kläder som
lågo i ett hörn bakom kofferten. Först då öppnade han
munnen.
»Vad gör du?» frågade han. »Vart ämnar du dig?»
Först svarade hon icke, men när han med vredgad
stämma upprepade sin fråga, sade hon:
»Det ser du ju... till tvättinrättningen... Barnen
kunna icke leva i den här smutsen.»
Han lät henne samla ihop två, tre näsdukar. En ny paus
inträdde. Därefter återtog han :
»Har du pengar?»
Gervaise reste sig hastigt, och såg honom rakt i ansiktet
utan att släppa barnens smutsiga skjortor, som hon höll
i handen.
»Pengar?... Var skulle jag ha stulit dem?... Du vet
ju att jag i förrgår inte fick mer än tre francs på min
svarta kjol. På dem ha vi levat i två dar, och
charkuteri-maten är dyr. Nej, jag har visst ingenting... fyra sous
till tvättinrättningen, det är allt!... Jag förtjänar inte
jag som vissa damer.»
Lantier fäste sig ej vid häntydningen. Han steg upp
ur sängen och kastade en mönstrande blick på trasorna,
som hängde på möblerna. Han tog byxorna och schalen,
samt en nattröja och två lintyg, som lågo i ena byrålådan,
och kastade alltsamans över Gervaises arm.
»Bär det här till stampen», sade han.
»Skall jag inte också bära dit barnen?» frågade hon.
»Det skulle vara en god sak om man kunde få pengar på
dem.»
Men hon gick i alla fall till assistansen. När hon efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>