Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten, satte sig på den och skrek: »Nej !» mitt i ansiktet på
henne. Han hade väl rättighet att göra vad han ville med
sina saker ! Och för att slippa undan hennes envisa
blickar, gick han tillbaka till sängen och sträckte ut sig
därpå, förklarande att han var sömnig, och att han önskade
vara i fred. Denna gång tycktes han även insomna.
Gervaise stod ett ögonblick obeslutsam. Hon hade god
lust att låta tvätten vara och i stället stanna hemma och
sy. Men Lantiers regelbundna andetag lugnade henne till
slut. Hon tog blåkortet och tvålbiten, som hon hade kvar
från sista tvätten, och kysste barnen, som lekte med några
gamla korkar vid fönstret.
»Var snälla, och bullra inte», sade hon med låg röst.
»Pappa sover.»
När hon lämnade rumet, var det endast barnens kvävda
skratt, som störde den djupa tystnaden. Klockan var tio.
En solstråle trängde in genom det halvöppna fönstret.
Nedkommen på boulevarden vände sig Gervaise åt
vänster och följde Rue-Neuve de la Goutte d’Or. När hon
gick förbi madame Fauconniers strykinrättning, nickade
hon åt henne. Tvätthuset, dit hon ämnade sig, var
beläget ungefär vid mitten av gatan, på det ställe där backen
börjar. Ovanpå en platt byggnad såg man tre väldiga,
väl fastnitade vattenreservoarer av zink. Bakom dem, en
våning högre, låg torkvinden, på alla sidor stängd av
spjäl-jalusier, genom vilka den friska luften inträngde till de
på mässingstrådar till torkning upphängda kläderna. Till
höger om reservoarerna utstötte ångmaskinen genom sin
trånga skorsten, regelbundet och jämt, den ena vita
rökpelaren efter den andra. Gervaise inträdde i portgången,
som var belamrad med krukor, fyllda med fläckvatten. Hon
kände redan förut tvättinrättningens ägarinna, en liten
späd, närsynt kvinna, som satt innanför en med glasrutor
försedd avplankning med sina böcker framför sig samt
omgiven av hyllor med tvålbitar, sodapaketer och blåkulor
i burkar. När hon gick förbi henne, bad hon om sitt
klappträ och sin borste, dem hon lämnat i hennes
förvar, när hon tvättade sist. Därefter tog hon sitt nummer
och gick.
Tvättinrättningen utgjordes av ett ofantligt skjul med
breda fönster och ett platt tak uppburet av ett bjälklag och
vilande på järnpelare. En matt dager inträngde och
genombröt de heta vattenångorna, som uppfyllde salen lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
