Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som med en vit dimma. Rökmoln uppstego här och där,
fukten rann utefter väggarna och en fadd, obehaglig
tvållukt blandade sig med dunsterna från fläckvattnet. Längs
efter klappborden på ömse sidor om mellersta gången stodo
barhalsade och bararmade kvinnor med uppskörtade
kjolar, nedanför vilka framstucko kulörta strumpor och grova
snörkängor. Plumpa och råa, genomvåta och röda av
värmen klappade de kläder och kastade skrattande ett och
annat glåpord till varandra mitt igenom larmet. Omkring
dem, under dem, rann vattnet i strömmar, hinkar med varmt
vatten vandrade från hand till hand och tömdes i ett drag,
kranarna, genom vilka det kalla vattnet forsade, stodo
öppna och utsprutade sina vattenstrålar, stänken dansade kring
klappbrädena, stora droppar föllo från de sköljda kläderna
och bildade rännilar, som runno utför det lätt sluttande
stengolvet. Och mitt under skriken, bullret av klappträn
och brusandet av det ständigt rinnande vattnet, flämtade
och flåsade ångmaskinen, som överröstade allt.
Emellertid fortsatte Gervaise sin vandring genom
gången, kastande blickar till höger och vänster. Hon bar sitt
klädbylte på armen, vilande mot höften, och haltade ännu
mera än vanligt under det hon banade sig väg mellan
tvätterskorna, som skuffade henne.
»Kom hit, min lilla vän!» ropade fru Boche’s grova
stämma.
Portvakterskan, som stod till vänster längst bort i
gången och av alla krafter gned på en halvstrumpa, började
genast, utan att avbryta sitt arbete, språka med Gervaise,
som tog plats bredvid henne.
»Ställ er här, jag har hållit plats åt er... Ah ! Jag har
snart slutat. Boche smutsar nästan inte alls sina
kläder... Och ni?... För er kommer det också att gå
undan, ty ert knyte är helt litet... Innan tolv äro vi
färdiga båda två så att vi kunna gå hem och äta frukost...
Förut lämnade jag mina kläder till en tvätterska på rue
Poulet, men hon förstörde allt med sin klorkalk och sina
borstar... Nu tvättar jag själv... och det är ren
för-tj änst... det kostar bara tvålen ... De här skj ortorna
borde ni byka... ja, jag säger väl det, de ungarna, så de
kunna tyga till sitt linne!»
Gervaise löste upp sitt knyte och när fru Boche tillrådde
henne att taga ett ämbar lut till barnens skjortor, svarade
hon :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
