- Project Runeberg -  Fällan / Volym 1 /
17

(1913) [MARC] Author: Émile Zola
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Åh nej, varmt vatten är nog... jag förstår mig på
sådant här.» Hon sorterade plaggen och lade de kulörta
sakerna för sig. Därefter fyllde hon sin så med fyra
äm-bar kallt vatten, tagna från kranen, och kastade däri de
vita kläderna.

»Ja, det syns nog att ni förstår er sak», sade fru Boche.
»Ni har ju varit tvätterska i er hembygd?»

Med klänningsärmarna uppvikta och sina vackra
ungdomliga, knappt vid armbågen rosenfärgade armar alldeles
bara, började Gervaise tvätta sitt linne. Hon hade brett
ut en skjorta på det smala, av vattnet frätta klappbordet,
och gned därpå med tvålen, därefter vände hon om
plagget och tvålade in det på andra sidan. Innan hon svarade,
tog hon sitt klappträ och svängande det med stadig hand,
ackompanjerade hon med dess slag sina avbrutna
meningar.

»Ja, ja, tvätterska... jag började när jag var tio år...
det är tolv år sedan dess... Vi gingo till sjön... där
luktade det bättre än här ... det var ett så trevligt ställe
under träden ... med klart rinnande vatten ... Ni
känner väl till Plassans?... Åh, kors, känner ni inte till
Plassans !... helt nära Marseille?»

»Det var mig ena väldiga nävar!» utropade fru Boche,
alldeles häpen över den kraft, varmed Gervaise
hanterade sitt klappträ. »En sådan en att vara stark !... Hon
skulle kunna platta till järn med sina frökenarmar!»

Samtalet fortfor mycket högt. Då och då böjde sig
port-vakterskan framåt för att höra bättre. De vita kläderna
voro nu klappade och det grundligt. Gervaise lade dem
tillbaka i sån, därefter upptog hon ånyo den ena
persedeln efter den andra, för att för andra gången tvåla in och
borsta dem. Med ena handen fasthöll hon plagget vid
bordet och med den andra, som höll borsten, pressade hon
därur en smutsig lödder. Under detta arbete makade de
båda kvinnorna sig närmare intill varandra för att mera
förtroligt kunna fortsätta samtalet.

»Nej, vi äro inte. gifta», återtog Gervaise. »Jag vill
inte hålla det hemligt. Lantier är minsann inte så
hygglig, att jag skulle vilja ha honom till man... Vore inte
barnen så... Jag var fjorton år och han aderton när
den äldsta föddes ... Fyra år senare kom den andra ...
Det gick som det alltid går... ni vet ju... Jag hade
det inte bra där hemma... Far min, pappa Macquart,

2 K Fällan I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:52:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zefallan/1/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free