Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla tvätterskorna böjde sig framåt. Gervaise
igenkände Claude och Etienne. Så snart de varseblevo
modern, sprungo de fram till henne genom vattenpussarna,
och klackarna på deras uppsnörda kängor slogo mot
stengolvet. Claude, den äldsta, höll sin lille bror i handen.
Varje tvätterska som de gingo förbi hade ett smekord åt
dem. Utan att släppa varandra stannade de framför
modern och lyfte mot henne sina blonda huvuden.
»Har pappa skickat hit er?» frågade Gervaise.
Men när hon böjde sig ned för att knyta ihop
skobandet på Etiennes kängor, varseblev hon på Claudes ena
finger kammarnyckeln med dess nummer.
»Kors!» utbrast hon helt förvånad; »du har ju nyckeln
med dig... varför det?»
Gossen tycktes hastigt påminna sig någonting och
utropade med sin klara röst:
»Pappa har gått ut.»
»Han har väl gått ut för att köpa frukost... Har han
bett er hämta mig?»
Claude betraktade sin bror tvekande och visste ej vad
han skulle säga. Därefter återtog han hastigt:
»Pappa har farit bort... Han steg upp ur sängen och
lade alla sina saker i kofferten... Så bar han ned den
på en vagn och åkte sin väg.»
Gervaise reste sig långsamt. Hennes ansikte var
lik-blekt och hon förde båda händerna till tinningarna,
liksom om hon känt sitt huvud nära att brista, under det hon
väl tjugu gånger upprepade samma ord:
»Ack, min Gud!... Min Gud!... Min Gud!»
Emellertid drog fru Boche gossen till sig, och förtjust över att
få vara med i affären, började hon fråga barnet.
»Tala om för mig, min lilla vän, hur det gått till...
Har pappa skickat dig hit med nyckeln till mamma? ...»
Och med sänkt röst viskade hon i Claudes öra :
»Var det något fruntimmer i vagnen?»
Gossen stod ett ögonblick alldeles försagd; därefter
återtog han helt triumferande:
»Pappa steg upp ur sängen och lade sina saker i
kofferten ... Sedan så åkte han bort.»
Han tog nu sin lille bror i handen och drog honom med
sig fram till kranen, som han öppnade för att låta vattnet
rinna.
Gervaise kunde ej gråta. Hon stod med ryggen stödd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
