Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en bur, små runda rakspeglar, som tindrade likt stjärnor
på en och annan mörk vägg. En snickare sjöng,
ackompanjerad av sin hyvel, och i smedjan framkallade de
takt-mässiga hammarslagen ett klingande ljud. Därtill syntes
i nästan alla öppna fönster barnhuvuden med smutsiga
kinder och leende läppar, samt kvinnor lutade över
handarbetet. Dagsverket hade ånyo börj at efter frukosten ;
männen, som voro sysselsatta utomhus, hade gått sin väg,
och i hela byggnaden härskade en djup tystnad, som blott
avbröts av bullret från hantverkarnes verktyg och av den
enformiga sången, som beledsagade dem. Gervaise fann
dock gården något fuktig. Om hon bott där, skulle hon
ha valt sin bostad längst bort, åt solsidan. Hon gick fem,
sex steg framåt och här kände hon ännu starkare den
obehagliga snusklukt, som utmärker de fattiges hem. Men
som ångorna från färgeriet voro övervägande, tyckte hon
ändå att där luktade mindre illa än på Hôtel Boncoeur.
Och hon valde redan sitt fönster, ett fönster i hörnet till
vänster, utanför vilket fanns en låda med slingerväxter,
som vredo sig kring fina ståltrådar.
»Ni har fått vänta länge?» sade Coupeau, som närmat
sig henne utan att hon hört honom. »När jag någon
gång inte äter hos syster min, är det strax ett förbannat
spektakel, i synnerhet i dag då hon hade köpt kalv.»
Och i det han i sin tur lät blicken glida över
byggnin-gen, fortfor hon:
»Ni betraktar huset... Det är alltid uthyrt ända
uppifrån och ned. Jag tror det har trehundra hyresgäster...
Om j ag haft möbler, hade j ag hyrt en kammare här ...
Skulle det inte vara roligt att bo här, säg?»
»Jo, det skulle det visst», svarade Gervaise. »Det är
annat än Plassant... Titta på det där fönstret i femte
våningen ... Så trevligt det är med sina slingerväxter.»
Alltid behärskad av samma idé, frågade Coupeau henne
åter om hon ville. Så snart de köpt det nödvändiga
bohaget, kunde de hyra där. Men hon sprang ut genom
portgången och bad honom inte börja om med dumheterna.
Förr skulle huset ramla, än hon sova under samma tak
som han. Men innan de skildes åt utanför fru Fauconniers
port, fick Coupeau den fröjden, att en god stund hålla
hennes hand i sin.
I en månad fortfor det goda förhållandet mellan
tvät-terskan och plåtslagaren. Han beundrade henne, när han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
