Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säg henne släpa ut sig pä arbete, sköta barnen, och ändå
alltid få en stund över på kvällen för att lappa och laga.
Det är minsann gott om kvinnor, som ligga på latsidan
och bara vilja leva livets glada dagar, men sådan var
åtminstone icke hon?... Nej då, hon tog livet från den
allvarliga sidan ! Gervaise smålog åt hans beröm och
menade att han hade en alltför hög tanke om henne. Hon
hade gunås inte alltid varit förståndig, erfarenheten hade
bättrat henne, det var alltsammans. Någon fast vilja hade
hon visst icke, tvärtom, hon var mycket svag ; av
fruktan att göra människor ledsna lät hon narra sig till vad
som helst. Hennes högsta önskan var att alltid få leva
bland hederligt folk, ty det finns ingenting farligare än
dåliga sällskaper. Hon riktigt kallsvettades, när hon
tänkte på framtiden, och hon jämförde sig själv med en
slant, som kastas i luften när det spelas kronvägg. Alla
de upprörande erfarenheter, hon gjort i sin barndom hade
inpräglat sig i hennes minne. Alen Coupeau gjorde narr
av hennes idéer och försökte kittla henne i sidorna för
att få henne att skratta. Hon sköt honom ifrån sig och
slog honom på fingrarna ; och han menade att hon hade
riktigt starka nävar för att vara en svag kvinna.
Lättsinnig, som han var, tänkte han aldrig på framtiden.
Alltid kunde man väl få en madrass att ligga på och en
brödbit att tugga. Vantrivdes gjorde han heller ej i
kvarteret, ehuru han gärna skulle ha sett att man befriat
rännstenarna från alla de fyllbultar, som i dem valde sitt
natthärbärge. Elak var han heller icke, ibland resonerade
han till och med mycket förnuftigt. Därtill var han litet
kokett, han hade en vacker bena på ena sidan av huvudet,
fina halsdukar och blanklädersstövlar om söndagarna. I
sitt yrke var han mycket skicklig, smidig som en apa, och
munvig som en äkta pariserarbetare.
Båda två hade slutligen kommit därhän, att de gjorde
varandra alla möjliga små tjänster på Hôtel Boncoeur.
Han hämtade hennes mjölk, uträttade hennes ärenden och
bar hennes klädknyten. När han kom först hem om
kvällarna, spatserade han också en stund med barnen på yttre
boulevarden. Gervaise å sin sida gick upp i hans lilla
vindskammare för att syna hans kläder, sy knappar i hans
blusar och stoppa hans strumpor. En stor förtrolighet
hade sålunda uppstått mellan dem båda. Hon hade aldrig
tråkigt när de voro tillsammans ; hans visor och hans prat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
