- Project Runeberg -  Fällan / Volym 1 /
47

(1913) [MARC] Author: Émile Zola
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och upp de snuskiga, med en flottig ledstång försedda
trapporna. I varje förstuga korsade varandra korridorer
med gulmålade dörrar, kring vilkas lås smutsiga händer
kvarlämnat märken, och från de utanför fönstren gående
slaskrören trängde en fuktig stank, som blandade sig med
lökångorna. Från nedre botten till sjätte våningen hörde
man slammer av porslin, som diskades, kastruller, som
skurades, och stekpannor, varur skovorna lösskrapades
med skedar. En trappa upp såg Gervaise genom en
halvöppen dörr, varpå med stora bokstäver stod ordet
Ritkontor, två karlar som sutto framför ett avdukat bord,
fördjupade i livligt samspråk och insvepta i en tjock
tobaksrök. I andra och tredje våningarna härskade mera lugn.
Där hörde man endast genom dörrspringorna det
taktmäs-siga knarrandet av en vagga, ett barns kvävda gråt och
en och annan grov kvinnoröst, vars ord man ej kunde
urskilja, men, som påminde om det dova sorlet av rinnande
vatten. På dörrarna lästes namnen : Fru Gaudron,
kar-derska, och längre bort: Madinier, kartongfabrikör. Fyra
trappor upp var fullt slagsmål ; golvet darrade under ett
ursinnigt trampande, möbler kullkastades, slag utdelades
och svordomar haglade. Detta oväsen hindrade dock icke
grannarna mitt emot att spela kort vid öppen dörr. I femte
våningen nödgades Gervaise hämta andan, hon var ej van
att gå i trappor och var mycket andtruten. I sjätte
trappan vände Coupeau sig om för att muntra upp henne med ett
leende. Hon höjde på huvudet för att se efter varifrån
en röst kom, som hon hört ända från första trappsteget,
och som klar och skarp trängde genom allt det andra
bullret. Den kom från en tätt under taket liggande
vindskammare, bebodd av en liten gumma, som sydde
dockkläder. Hon arbetade och sjöng. Gervaise såg också, just
som en ung flicka med ett ämbar i handen öppnade dörren
till ett angränsande rum, en obäddad säng, varpå låg en
karl i skjortärmarna. På dörren satt ett visitkort, med
orden: Mademoiselle Clémence, strykerska. I sjätte
våningen gjorde Gervaise åter halt och lutade sig trött och
andtruten över gallret. Nu var det den nedersta gaslågan,
som liknade en stjärna i en djup brunn.

»Vi äro ännu inte framme», sade Coupeau. »Det är en
hel resa.»

Han vek av först i en lång korridor till vänster, sedan
i en annan likaledes till vänster och så till höger. Korri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:52:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zefallan/1/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free