Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han visade därvid en nästan kal hjässa och ett gulblekt,
magert och sjukligt ansikte.
»Åh, är det du ! Det var bra», mumlade han. »Vi ha
bråttom som du vet... Kom inte in i verkstaden, du bara
hindrar oss ... Stanna i sängkammaren.»
Och han fortsatte sitt arbete med huvudet belyst av den
grönaktiga reflexen från en med vatten fylld glaskula,
varigenom lampan kastade ett klart sken.
»Sitt ned!» skrek fru Lorilleux i sin tur. »Är det det
där fruntimret du har med dig?...»
Hon hade rullat ihop tråden och bar den nu till
smideshärden, varest hon, efter att ha uppfriskat elden, glödgade
den. När det var gjort, drog hon tråden genom de sista
hålen på dragskivan.
Coupeau satte fram stolar och bjöd Gervaise sitta ned
bredvid gardinen. Rummet var så trångt, att han ej
kunde få plats bredvid henne, han slog sig därför ned bakom
sin fästmö och lutade sig framåt för att förklara henne
svågerns och systerns arbete. Försagd över de båda
makarnas sällsamma emottagande och besvärad av deras
sneglande blickar, hade Gervaise för sina ögon en
surr-ning, som hindrade henne att höra. Hon tyckte att fru
Lorilleux såg gammal ut för sina trettio år, med sitt
frånstötande utseende och sitt röda hår, som hängde okammat
ned på den öppna nattröjan. Mannen var endast ett år
äldre, men han förekom henne ändock som en gubbe med
sina elaka tunna läppar, där han satt i skjortärmarna med
de bara fotterna instuckna i hasor. I synnerhet
förvånades hon över det knappa utrymmet i verkstaden, de
suddiga tapeterna och de smutsiga verktygen, som liknade
gammalt järnskräp. Det var oerhört varmt. Stora
svettdroppar pärlade på Lorilleux’ gulgröna ansikte. Fru
Lorilleux tog av sig nattröjan, och med blottade armar och
linntyget fastklibbat på bröstet fortsatte hon sitt arbete.
»Var är guldet?» frågade Gervaise halvhögt.
Hennes oroliga blickar genomsökte varje vrå, för att
någonstädes bland all denna smuts finna ett spår av den
bländande prakt, hon drömt om.
Coupeau skrattade.
»Guld!» sade han. »Se här... och där... och där...»
Han pekade på den fina tråden, varmed hans syster
var sysselsatt, och på metalltrådsbunten, som hängde lik
annan ståltråd på väggen över skruvstädet. Han visade
4 K Fällan I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
