Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne också en trådbit, snarlik udden på en rostig nål,
och som han upptog från trägallret, varmed stengolvet
i verkstaden var betäckt. Gervaise förfasade sig. Aldrig
i livet kunde den där svarta metallen, som såg ut som
järn, vara guld? Coupeau bet i tråden och visade henne
det blänkande märket efter sina tänder. Därefter
började han ånyo sina förklaringar. Mästarne lämna guldet i
trådar, fullt beskickat, arbetarna draga det först genom
dragskivan, för att få den erforderliga tjockleken, och
under denna operation utglödga de det fem à sex gånger
för att härda det. Det kräver en säker hand och mycken
vana. Hans syster tillät aldrig sin man röra vid
dragskivan, emedan han hostade. Hon hade uppnått en
förvånande skicklighet i yrket. Coupeau hade sett henne
utdraga guldet till trådar fina som hårstrån.
Emellertid hade Lorilleux fått ett så häftigt hostanfall,
att hela hans kropp skakade på stolen, där han satt. Men
oaktat hostan pratade han och utan att se på Gervaise,
liksom om hon aldrig funnits där, sade han med kvävd röst :
»Jag gör endast ett enda slags kedjor, den s. k. kolonnen.»
Coupeau tvang Gervaise att resa sig. Hon kunde väl få
närma sig och se på, vet j ag ! Kedj emakaren samtyckte
därtill med ett slags grymtande läte. Han rullade nu
den av hustrun beredda tråden omkring en ytterst fin
stål-ten. Därefter gjorde han med sågen ett lätt snitt i
tråden; och varje inskärning bildade en länk, som han lade
på en stor träkoisbit. Sedan fuktade han länkarna med
en droppe borax, som han tog ur ett bredvid honom
stående trasigt glas, och glödgade dem medelst ett biåsrör
hastigt på lampan. När han hade några hundra länkar
färdiga, började han med tillhjälp av en fin kniptång haka
dem i varandra, och det med sådan snabbhet, att Gervaise,
som ej kunde följa hans fingrars rörelser, med förvåning
betraktade kedjan, som växte under hennes ögon.
»Den där kedjan kallas för kolonnen», upplyste
Coupeau. »Det finns ännu fyra slags olika kedjor, men
Lorilleux gör endast kolonnen ...»
Kedj emakaren småskrattade av belåtenhet, under det
han klämde till de fina länkarna, som knappt syntes mellan
hans svarta naglar, och frågade:
»Vet du hur mycket sådant här jag har tillverkat i mina
dar från mitt tolvte år, då jag började, tills nu?... Jag
har just räknat efter... Hur många tror du?...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
