Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Se här har du», avbröt Lorilleux och räckte sin hustru
kedjan, varpå han arbetat sedan frukosten.
Och därefter tilläde han med en envishet, som om han
sagt någonting mycket kvickt:
»Ytterligare fyra och en halv fot... Du ser att jag
närmar mig Versailles.»
Emellertid utglödgade fru Lorilleux kedjan och drog
den sedan ännu en gång genom dragskivans hål. Därefter
lade hon den i en med långt handtag försedd
kopparkastrull full med utspätt skedvatten, för att vid elden bortetsa
den förglaserade boraxen. På Coupeaus uppmaning
nödgades Gervaise också åse denna operation. När
bortets-ningen försiggått, var kedjan mörkröd och färdig att
leverera.
»De lämna kedjorna ifrån sig i det här skicket»,
upplyste plåtslagaren »Sedan gnida polererskorna dem
blanka med kläde.»
Men Gervaise kände sig icke kunna stå ut längre. Den
oupphörligt tilltagande värmen plågade henne, ty som
minsta luftdrag förskaffade Lorilleux snuva, hölls dörren
omsorgsfullt stängd. Hon ville därför gå sin väg och drog
Coupeau i rocken. Denne förstod. Han var dessutom
lika förargad som hon över den envisa tystnad, herrskapet
Lorilleux iakttog med avseende på bröllopet.
»Det är så gott vi gå», sade han, »så få ni arbeta i ro.»
Men han stod ännu kvar en stund i hopp att de skulle
yttra ett ord, en häntydning. Slutligen beslöt han att själv
bringa saken på tal.
»Ni vet, Lorilleux, att vi räkna på er», sade han. »Ni
blir ju min hustrus vittne?»
Lorilleux lyfte upp huvudet, spelade förvånad och
små-flinade, under det hans hustru, glömmande sitt arbete,’
ställde sig mitt på verkstadsgolvet.
»Det är således verkligen din avsikt?» återtog
kedjema-karen. »Den satans Vinbärssaft ! Man vet aldrig när han
skämtar eller talar allvarsamt.»
»Jaså, är det om mamsell det är fråga?» sade i sin tur
fru Lorilleux och mönstrade Gervaise. »Herre Gud ! Det
tillkommer visst inte oss att råda er, fast nog är det
löjligt att ni gifter er !... Men det är er sak... Följ er
egen vilja, så har ni ingen att anklaga, om det
misslyckas... och, gunås, misslyckas gör det nästan jämt!...»
Hon uttalade de sista orden långsamt och med efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
