Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tat den starka hettan. Då och då, när gatan krökte sig,
vände hon på huvudet och log mot Coupeau, som var
generad i sina nya kläder.
Fastän de gingo mycket långsamt, anlände de en god
halvtimme för tidigt till märiet, och som rnären icke var
punktlig, blev det ingenting av förr än vid elvatiden.
Sittande i ena hörnet av salen betraktade de det höga taket
och de nakna väggarna. Varje gång en vaktmästare gick
förbi dem, voro de nog artiga att maka undan sina stolar
för att ej sitta i vägen. Sins emellan kallade de dock
mären för sölkorv ; han hade naturligtvis glömt sig kvar
hos sin flamma, eller också hade han förlagt sitt skärp.
Men så snart magistratspersonen visade sig, reste de sig
vördnadsfullt. De tillsades att åter taga plats, och de
fingo nu bevittna tre bröllopsceremonier mitt ibland en
otalig samling av eleganta herrar och damer, som omgåvo
vitklädda brudar och sköna tärnor. Därefter kom turen
till dem. Men nu hade Stekspett försvunnit. Boche fann
honom nere på torget med snuggan i munnen. Jaha, han
hade gått sin väg; de där ärkesnobbarna inbillade sig att
de kunde behandla folk hur som helst, därför att man inte
spökat ut sig i gula handskar ! Och formaliteterna,
gifter-målsbalkens uppläsande, frågornas framställande och
handlingarnas undertecknande undanstökades så hastigt och
lustigt att brudparet och vittnena stirrade på varandra,
övertygade om att man bestulit dem på halva ceremonien.
Ger-vaise, yr i huvudet och med gråten i halsen, tryckte
näsduken mot sina läppar. Gumman Coupeau grät. Alla
hade bemödat sig om att pränta sina namn så konstnärligt
som möjligt i registret, endast brudgummen hade ritat ett
kors, eftersom han ej kunde skriva. Var och en gav fyra
sous åt de fattiga. När vaktmästaren lämnade Coupeau
giftermålsattesten, måste Gervaise giva sin kära hälft en
knuff för att förmå honom att ytterligare krypa fram med
fem sous.
Det var ett gott stycke från märiet till kyrkan. Under
vägen drucko herrarna öl och frutimren saft och vatten.
De nödgades gå en lång, solstekt gata, där det ej fanns
den ringaste skugga. Kyrkvaktaren väntade dem mitt i
den tomma kyrkan. Han skuffade in dem i ett litet kapell,
under det han med vredgad stämma frågade, om det var
för att driva med Gud fader, som de anlände så sent. En
präst med arg uppsyn och ansiktet blekt av hunger, kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>