Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talade om att gå till Chaussée de Clignancourt och äta
lökpastej er ; fru Lerat röstade för att berätta sagor och Gaudron
menade, att man borde stanna där man var, men tillsäga
värden att duka genast. Alla dessa förslag avhandlades och
förkastades, det ena var dumt, det andra tråkigt. De voro
väl inga barnungar heller. Lorilleux, som också ville ha
sitt ord med i laget, föreslog en promenad till
kyrkogården Père-Lachaise, där man kunde bese Heloïses och
Abelards grav, om tiden det tillät. Nu var det slut med
fru Lorilleux’s tålamod. Hon gick sin väg, det var vad
hon gjorde! Var det meningen att driva gäck med folk?
Hade hon klätt sig, hade hon gått i regnvädret för att
springa gatlopp eller för att stänga in sig på en krog?
Nej, minsann! Men nu hade hon också fått nog!
Bevare en Gud för ett dylikt bröllop !... Tacka vet jag
hennes eget trevliga hem !
Coupeau och Lorilleux nödgades spärra vägen för
henne, men hon upprepade morskt:
»Undan med er!... Jag vill gå hem!... Jag vill gå
hem !»
Hennes man lyckades dock småningom lugna henne, och
Coupeau närmade sig nu Gervaise, som satt kvar i sitt
hörn, samspråkande med svärmodern och fru Fauconnier.
»Men du föreslår ju ingenting», sade han.
»Å, jag är med om vad som helst», svarade hon
skrattande. »Jag är inte kinkig... Mig är det detsamma om
vi gå ut eller stanna här... Jag trivs rätt bra där jag är.»
Och på hennes ansikte återspeglade sig verkligen en
fridfull glädje. Alltsedan gästerna voro samlade, talade
hon med var och en vänligt och glatt, utan att blanda sig
i tvisterna. Under åskvädret hade hon oavlåtligt stirrat
på blixtarna, som om deras skarpa sken för henne upplyst
en avlägsen framtid.
Herr Madinier hade ännu ingenting föreslagit. Stödd
mot disken bibehöll han i sitt sätt all den dryghet, vartill
han ansåg sig berättigad i sin egenskap av fabrikör. Han
spottade långt ut, rullade med ögonen och strök sin haka.
»Man skulle ju kunna gå på museum», sade han. »Där
finnas antikviteter, marmorbilder, tavlor, en hel mängd
lärorika saker... Herrskapet har kanske aldrig varit
där?... Å, det lönar mödan att se för en gång.»
Bröllopsgästerna betraktade varandra. Nej, Gervaise
hade aldrig varit där, icke de andra heller. Coupeau trod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
