Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med verklig vördnad inträdde de pä tåspetsarna i franska
galleriet.
Utan att stanna, bländade av de förgyllda ramarna,
tågade de genom hela raden av små salonger, utan att ägna
den ringaste uppmärksamhet åt tavlorna, som voro alltför
talrika för att kunna betraktas noga. Man skulle ha stått
minst en timme framför varje målning, om man velat
begripa någonting. Vilken samling tavlor ! Det tog aldrig
slut! Nog måtte allt det där ha kostat slantar.
Slutligen stannade herr Madinier framför »Medusas
skeppsbrott-» och förklarade ämnet. Gripna av fasa, orörliga,
stirrade alla på mästerstycket, utan att säga ett ord. När
man åter började vandringen, sammanfattade Boche det
allmänna intrycket i ett: »Det var tusan så bra!»
I Apollogalleriet väckte i synnerhet golvet sällskapets
beundran, ett skinande golv, klart som en spegel. Mamsell
Remanjou trodde sig vara på sjön och blundade. Fru
Gaudron uppmanades att gå försiktigt. Madinier ville
visa förgyllningarna j taket, men alla förklarade, att de
fingo sendrag och att de ingenting kunde urskilja. Innan
de inträdde i »Salon carré», pekade Madinier med en
majestätisk åtbörd på ett fönster och utropade:
»Från den där balkongen sköt Karl IX på folket.»
Mitt i »Salon carré» kommenderade han halt. »Här
finns endast mästerverk», sade han halvhögt liksom i en
kyrka. Man gjorde en tur kring salongen. Gervaise bad
om en förklaring över Bröllopet i Kana. Tänk, så dumt
att det ej stod på ramarna vad tavlorna föreställde !
Cou-peau stannade framför Joconde, som han påstod vara lik
en av hans fastrar. Boche och Stekspett skrattade och
visade varandra nakna kvinnor, i synnerhet väckte Antiope
deras förtjusning. Makarna Boche hade stannat i
hänryckning framför Murillos madonna, mannen med öppen
mun, hustrun med händerna på magen.
När man gått ett varv kring salongen, ville Madinier
börja om igen: det lönade mödan. Han sysselsatte sig
mycket med fru Lorilleux för hennes sidenklännings skull,
och varje gång hon frågade någonting, svarade han
snusförnuftigt och tvärsäkert. Hon intresserade sig särdeles
för Tizians älskarinna, som hade lika rött hår som hon,
och Madinier förklarade, att det var »la belle Ferronnière»,
en av Henrik IV :s mätresser, som förekommit i en dram
på Ambiguteatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
