Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej kunde komma ned igen! Och det skrattades så ljudligt
åt den stackars kvinnan och hennes intressanta belägenhet,
att kolonnen skakade. Boche var nu riktigt i taget. Bäst
det var ropade han, för att skrämma damerna, att
kolonnen vacklade. Coupeau sade ingenting, han gick bakom
Gervaise med armen kring hennes liv, och när sällskapet
helt hastigt trädde ut i dagsljuset, höll han just på att
kyssa henne.
»Jo, ni bär er snyggt åt!» utropade fru Lorilleux, i hög
grad stött.
Stående på plattformen visade Madinier nu allt
märkvärdigt, som fanns att se. Fru Fauconnier och mamsell
Remanjou ville på intet villkor gå ur trappan, endast
tanken på stenläggningen nedanför gjorde dem yra i
huvudet, och de åtnöjde sig med att kasta en och annan blick
från dörren. Fru Lerat, som var djärvare, gjorde en rund
omkring den smala terrassen, allt under det hon tryckte
sig tätt intill bronsdömen. Men underligt kändes det i
alla fall, när man tänkte på, att man bara behövde kasta
ena benet över gallret för att göra slut på livhanken.
Vilken kullerbytta! Karlarna sågo ned på torget; men huru
modiga de än voro, hade de ändå känningar av kramp.
Herr Madinier anbefallde alla att se rakt framför sig för
att slippa svindel. Och han fortfor att med fingret utpeka
Invalidhotellet, Panthéon, Notre-Damekyrkan,
Saint-Jac-questornet och Montmartrehöj derna. Nu föll fru Lorilleux
på den idén att fråga, om någon såg Silverkvarnen vid
Boulevard de la Chapelle. Ett allmänt sökande och
disputerande började genast; var och en förläde restaurationen
på sitt håll, och alla ville ha rätt.
Middagen var beställd till klockan sex.
På Silverkvarnen hade gästerna redan varit väntade
i tjugu minuter. Fru Boche, som anförtrott porten åt ett
fruntimmer i huset, språkade med gumman Coupeau i
salongen en trappa upp, där bordet var dukat, och gossarna,
Claude och Etienne, sprungo och lekte mellan stolarna.
När Gervaise varseblev de båda barnen, som hon ej sett
på hela dagen, tog hon dem i knäet och överhöljde dem
med kyssar och smekningar.
»Ha de varit snälla?» frågade hon fru Boche. »Har ni
haft mycket förargelse av dem?»
Portvakterskan upprepade roliga infall, som barnen
haft; och Gervaise tryckte dem allt fastare intill sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>