Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lorilleux fattade nu likbäraren i armen för att taga
honom med sig, men gubben slet sig lös, och mellan tvä
hickningar stammade han:
»När man en gäng väl är död... lägg pä minnet vad
j ag säger... när man en gäng väl är död, vaknar man inte
så snart upp igen!»
IV.
Fyra år förflöto, fulla av strängt arbete. Ger vai se och
Coupeau ansågos för mönster i kvarteret. De levde för
sig själva, höllo aldrig något väsen, och på söndagen
gjorde de regelbundet en promenad åt Saint-Ouen till.
Gervaise arbetade sina tolv timmar på dygnet hos fru
Fauconnier, och ändå hann hon med att hålla snyggt
omkring sig och att laga mat åt alla de sina. Coupeau söp
ej, han hade alltid sin avlöning oavkortad med sig hem,
och hans enda rummel bestod i, att om aftnarna, innan
han lade sig, röka en pipa i fönstret. Alla talade om, huru
ordentliga de voro, och som de tillsammans förtjänade
omkring nio francs om dagen, tog man för avgjort, att de
lade av rätt vackra besparingar.
Men i synnerhet den första tiden hade de fått släpa
rätt duktigt för att få det att gå ihop. Deras giftermål
hade åsamkat dem en skuld på tvåhundra francs. Och
så vantrivdes de i hôtel Boncoeur, som var snuskigt och
bebott endast av pack. Deras dröm var att få ett eget
hem med egna möbler. Tjugu gånger räknade de över
huru stor summa som erfordrades därtill; det gick icke
för mindre än trehundrafemtio francs, om de ville ha
allting ordentligt från början. För att spara ihop en dylik
summa, skulle minst två år åtgå. Då inträffade en för
dem lycklig händelse. En äldre herre i Plassans tog den
äldste av gossarna till sig för att sätta honom i skola där
nere; det var en nyck av ett gammalt original, som
älskade tavlor och fäst sig vid barnets kludd, vari han trott
sig spåra anlag. Claude kostade dem redan dryga
pengar. När de blott hade Etienne, den yngste, att tänka på,
samlade de ihop de trehundrafemtio francs’en på sju och
en halv månad. Den dagen, de köpte sina möbler hos en
klädståndsfru på rue Belhomme, gjorde de en promenad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
