Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lorerade planscher, utklippta gubbar och porträtt av alla
möjliga personligheter, tagna ur illustrerade tidningar.
Fru Goujet sade med ett leende, att hennes son var ett
stort barn ; om kvällen, när han var för trött att läsa,
fördrev han tiden med att se på planscher. Gervaise glömde
sig en hel timme kvar hos sin granne, som redan återtagit
sitt arbete vid fönstret. Det roade tvätterskan att betrakta
alla dessa hundratals nålar, som fasthöllo spetsen, och hon
inandades med välbehag den rena luft, som uppfyllde detta
tarvliga hem.
Goujets vunno vid närmare bekantskap. De hade goda
inkomster och satte in en fjärdedel av vad de förtjänade
på sparbanken. I kvarteret hälsade man på dem och
talade om deras besparingar. Goujet hade aldrig ett hål på
sina kläder, och hans blusar voro alltid rena. Han var
mycket artig, till och med litet blyg, oaktat sina breda
axlar. Tvätterskorna i ändan av gatan skrattade åt, att han
slog ned ögonen, när han gick förbi dem. Han tyckte inte
om deras grova ord; han fann det motbjudande att höra
kvinnor ständigt ha råheter i munnen. En dag hade han
likväl kommit hem drucken. Moderns enda förebråelse
hade bestått däri, att hon visat honom faderns porträtt, som
omsorgsfullt förvarades i en byrålåda. Från den dagen
hade Goujet aldrig druckit mer än han tålde, utan att
dock avsky vin, ty vinet är nödvändigt för arbetaren. Om
söndagen tog han en promenad med sin mor, som stolt
stödde sig på hans arm ; oftast gingo de åt
Vincennes-sidan till. Ibland bjöd han henne också på spektaklet.
Hans mor var hans enda passion. Han talade ännu med
henne på samma sätt, som när han var en liten parvel.
För övrigt var han som ett stort duktigt djur med sitt
stora huvud, sina grova lemmar, litet inskränkt kanske,
men godmodig till lynnet.
De första dagarna var han mycket blyg för Gervaise.
Men efter några veckor hade han vant sig vid henne. Han
passade på, när hon kom, för att bära upp hennes [-klädknyten,-] {+kläd-
knyten,+} och behandlade henne som en syster med en viss
halvförtrolighet. Men en morgon, då han steg in utan
att knacka, överraskade han henne halvnaken, medan hon
höll på att tvätta sig om halsen, och på åtta dagar undvek
han att se henne i ansiktet, och det på ett så i [-ögonen-] {+ögo-
nen+} fallande sätt, att till och med Gervaise till slut rod-
nade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
