Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon betala under ett år medelst tjugu sous var måndag.
När Coupeau talade om att draga upp den, blev hon ond ;
ingen annan än hon fick lyfta av kupan. Och hon
avtorkade kolonnerna med samma andakt, som om byråns
marmorskiva blivit förvandlad till ett altare. Under kupan,
bakom pendylen, gömde hon sparbanksboken. Och ofta,
när hon drömde om sin bod, glömde hon sig kvar
framför urtavlan och stirrade oavvänt på visarna, som om hon
avvaktat någon viss, högtidlig minut för att fatta sftt
beslut.
Den dagen, då Nana fyllde tre år, fann Coupeau om
aftonen, när han kom hem, Gervaise i en häftig
sinnesrörelse. Hon vägrade att säga orsaken och försäkrade,
att det fattades henne ingenting. Men hon dukade
bordet alldeles på tok, och försjönk med tallrikarna i handen
i så djupa tankar, att Coupeau nödvändigt ville veta, vad
som gick åt henne.
»Nå, jag ska väl säga, vad det är då!» sade hon
slutligen. »Diverseboden vid rue de la Goutte d’Or är att
hyra, det fick jag höra, då jag var där för en timme sedan
och köpte tråd. Det är det, som har skaffat mig så mycket
myror i huvudet.»
Det var en mycket snygg bod i det stora huset, där de
fordom drömt om att bo. Lägenheten utgjordes av boden,
bodkammaren och två smårum, ett till höger och ett till
vänster; just vad de behövde. Rummen voro väl små, men
lågo bra till. Hon tyckte dock att hyran var för hög;
värden begärde femhundra francs.
»Du har således besett lokalen och frågat efter priset?»
sade Coupeau.
»Ja, det förstås, av nyfikenhet!» svarade hon med låtsad
likgiltighet. »Man hör att en bod är ledig och frågar
efter hyran ... det måtte man väl ha rätt till... Men
femhundra francs är för mycket... För resten vore det
kanske dumt av mig att börja för egen räkning.»
Efter middagen började hon återigen att tala om boden.
Hon ritade upp lokalen i marginalen på en tidning.
Småningom blev hon allt ivrigare; hon mätte ut väggarna och
ordnade möblerna, alldeles som om hon berett sig att flytta
dit dagen därpå. Coupeau, som såg hur gärna hon
önskade det, uppmanade henne att hyra boden ; hon kunde aldrig
i livet få någonting snyggt under femhundra francs; för
resten kunde man ju försöka pruta. Det tråkiga var att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
