Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tårar. Den natten samtyckte hon till att sova två timmar,
med huvudet vilande mot sängfoten.
Den olycka, som drabbat Coupeau, hade väckt hela
släktens bestörtning. Gumman Coupeau tillbragte nätterna
hos Gervaise, men redan klockan nio somnade hon på sin
stol. Varje kväll, när fru Lerat gick hem från sitt arbete,
tog hon en omväg för att höra efter hur det stod till med
brodern. Makarna Lorilleux hade först kommit två och
tre gånger om dagen, de hade även erbjudit sig att vaka
och hade till och med lånat Gervaise en länstol. Därefter
hade dispyter uppstått angående sättet att sköta sjuka. Fru
Lorilleux sade sig ha räddat livet på många människor
endast genom sin överlägsna skicklighet i att behandla
sjuka. Hon påstod också, att svägerskan skuffade henne
och att hon inte unnade henne att stå bredvid broderns
säng. Halta bolinkan borde visserligen vara mån om att
få Coupeau frisk igen, ty hade hon inte gått till Rue de la
Nation och stört honom, hade han aldrig brutit benet av
sig. Men så som hon skötte honom hade man allt skäl
att befara, det hon snart skulle förpassa honom till andra
världen.
Så snart Gervaise såg sin man utom all fara, vakade hon
ej längre med samma svartsjuka stränghet över honom.
Nu kunde ingen taga livet av hennes gubbe och utan
misstroende lät hon vem som helst närma sig sängen. Men
tillfrisknandet hotade att gå mycket långsamt ; läkaren
talade om fyra månader. Och medan plåtslagaren sov,
gna-tade makarna Lorilleux på Gervaise och kallade henne
ett dumt kräk. Hon hade just vunnit någonting på att
sköta mannen i hemmet! På sjukhuset skulle han ha
blivit frisk för länge sedan. Kedjemakaren hade velat bli
sjuk, bara för att visa svägerskan att han inte var rädd
för hospitalet. Fru Lorilleux kände en fru, som just
blivit utskriven från Labriboisère, och hon hade fått höns
både till frukost och middag. Och för tjugonde gången
överräknade de båda makarna vad de fyra månadernas
konvalescens skulle komma att kosta brodern och
svägerskan : för det första de förlorade arbetsdagarna, så
läkaren, medikamenterna, det goda vinet och det färska
köttet. Coupeaus kunde skatta sig lyckliga, om de sluppo ifrån
endast de fattiga styvrar de sparat ihop. Men det var
tämligen säkert, att de skulle nödgas skuldsätta sig. Dock,
det var deras ensak ! På släkten var ej värt att räkna, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
