Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla. När någon beklagade henne, urskuldade hon alltid
Coupeau. Betänk då hur sjuk han varit! Det var väl
inte underligt, om hans lynne blivit svårt. Det skulle nog
bli bättre, när han blev riktigt frisk. Och om det sades,
att Coupeau nu tycktes vara fullkomligt återställd och
ganska väl kunde börja arbetet igen, tog hon genast hans
försvar. Nej, nej ! Inte ännu. Hon ville inte ha honom i
sängen en gång till. Hon visste bäst vad läkaren sagt.
Det var hon som hindrade honom att arbeta ; ty var j e
morgon anbefallde hon honom att ej brådska och att ej
överanstränga sig. Hon smög till och med då och då ett
tjugu-sous-stycke i hans västficka. Coupeau mottog allt, som
om det skulle så vara, och för att bli omhuldad klagade
han över ont både här och där. Sex månader hade redan
sålunda förgått. När han nu hälsade på hos kamraterna,
drack han gärna med dem en besk. Det var alls icke
otrevligt på krogen, man glammar där en stund och det
skämmer ingen. Endast de, som vilja vara bättre än alla
andra, stå utanför och törsta. Kamraterna hade gjort
mycket rätt i att driva gäck med honom förr, ty ett glas vin
tar inte livet av någon. Men han slog sig för bröstet och
skröt av att endast dricka vin, bara vin, aldrig brännvin.
Vinet ger hälsa och krafter, det gör ingen sjuk, det rusar
inte. Han hade dock den senare tiden kommit hem
påstru-ken flera gånger efter dagar tillbragta i lättja på än den
ena krogen än den andra. Vid dessa tillfällen hade
Ger-vaise skyllt på att hon hade huvudvärk och läst sin dörr,
för att Goujets ej skulle höra hans dumma prat.
Men småningom blev också Gervaise modstulen.
Morgon och afton gick hon till Rue de la Goutte d’Or för att se
på boden, som ännu var outhyrd; hon gjorde dock dessa
visiter i smyg, som om han utfört en handling ovärdig en
fullvuxen människa. Alla hennes tankar rörde sig numera
omkring den olycksaliga boden; om nätterna, när ljuset
var släckt, grubblade hon på den ; den hade med ett ord för
henne den förbjudna fruktens hela behag. Än en gång
gjorde hon sina beräkningar; tvåhundrafemtio francs till
hyran, hundrafemtio francs till verktyg och inredning och
hundra francs att leva av under de första fjorton dagarna,
summa femhundra francs allra minst. Om hon ej högt
uttalade vad hon tänkte, var det endast därför att hon var
rädd för att man skulle tro hon ångrade de uppoffringar,
hon underkastat sig under Coupeaus sjukdom. Ofta, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
