Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vitlimmat och tapeter på väggarna, men endast på det
villkoret att hon själv betalade halva priset för tapeterna.
Därefter skyndade han sin väg, för att slippa någonting vidare.
När Boche var ensam med Coupeau och Gervaise, blev
han meddelsam och slog dem förtroligt på axeln. Vad
sägs? Det gick! Utan honom hade de varken fått tak
eller väggar snygga. Hade de märkt huru värden
rådfrågat honom med blicken. Så snart han smålett, hade
knivsmeden givit efter. Sedan anförtrodde han dem under
tysthetslöfte att han var den egentlige herrn i huset: han
sade upp den han ville bli av med, hyrde ut åt den han
ville ha, och uppbar hyrorna, som han lät ligga vecktals i
sin byrålåda. Om aftonen ansågo makarna Coupeau sig
böra skicka två buteljer vin såsom tacksamhetsbevis till
Boches. De förtjänade alltid en present.
På fyra dagar skulle boden vara färdig, men i runda tre
veckor arbetades det på den. Först var det meningen att
tvätta panelningarna, men vid närmare påseende voro de
så smutsiga och illa medfarna, att Gervaise beslöt måla
dem likadana som luckorna: ljusblåa med fina gula kanter.
Nu hotade reparationerna att aldrig taga slut. Coupeau
gjorde som vanligt ingenting. Han begav sig dit redan
på morgonen för att se hur det skred framåt. Boche lade
ifrån sig rocken eller byxorna, som han lagade, för att ha
ett vaksamt öga på arbetarna. Och med händerna på
ryggen, rökande och spottande, tillbragte de båda karlarna
hela dagen med att kritisera varje penseldrag, målarna
gjorde. Ändlösa överläggningar beledsagade varje spik,
som togs ur väggen. Målarna, två goddagspiltar, stego
ned från stegarna och ställde sig mitt i boden. Också de
blandade sig i samtalet, under det att de tankfullt
betraktade det påbörjade verket. Taket vitlimmades fort nog,
men panelningarna ville aldrig taga slut. Det skylldes
på att målningen ej ville torka. Klockan nio om
morgnarna kommo arbetarna med sina färgpytsar, dem de ställde i
ett hörn. De kastade en mönstrande blick över det hela ;
därefter avlägsnade de sig åter och man såg dem ej på
hela dagen. Antingen gingo de för att frukostera eller
också för att uträtta något ärende i grannskapet. Ibland tog
Coupeau hela sällskapet med sig, både Boche, målarna och
tillfälligtvis förbigående kamrater för att dricka en besk.
Strax en förlorad eftermiddag! Gervaise var halvsjuk av
förargelse. Men bäst som det var slutades alltsammans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
