Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänkte emellertid, att Coupeau ej gått raka vägen hem,
utan uppehållit sig en stund hos Lorilleux’s, som alltid
voro frikostiga med dåliga råd, men när han svurit på
att så ej var, skrattade hon med, helt överseende, och
klandrade honom ej ens för att han återigen förstört en
arbetsdag.
»Så tokigt han pratar !» sade hon. »Hur kan man hitta
på sådana galenskaper?»
Därpå tilläde hon moderligt:
»Gå nu och lägg dig ! Vi ha bråttom, du hindrar oss.
Trettiotvå näsdukar var det ju, fru Bijard? Här ha vi två
till, således trettiofyra.»
Men Coupeau var inte sömnig. Han stod kvar och
flinade, svängande kroppen av och an som en pendel.
Ger-vaise, som ville bli av med fru Bijard, bad Clémence
räkna linnet, medan hon själv skrev upp det. Denna
sysselsättning gav den fräcka varelsen tillfälle att säga en
hop plumpa kvickheter, dem skelögda Augustine begärligt
åhörde, utan att dock låtsas förstå dem. Fru Putois snörpte
på munnen och tyckte det var skam att yttra sådana saker
i Coupeaus närvaro; för resten brukas det aldrig i bättre
hus, att herrarna stå bredvid, när det räknas tvätt.
Ger-vaise, som endast tänkte på vad hon hade för händer,
tycktes ej höra någonting. Medan hon skrev, följde hon
klädesplaggen med en uppmärksam blick, för att se vem de
tillhörde, och hon misstog sig aldrig, hon kände igen dem
på färgen eller lukten. De där servetterna tillhörde Goujets
det var tydligt, de hade aldrig begagnats som disktrasor.
Där var ett örngått, som helt säkert kom från Boches,
ty pomadfläckarna kunde ej komma från något annat
huvud än portvakterskans. Och inte behövde man noga
undersöka de där ylletröjorna för att veta att det var herr
Madinier, som rådde om dem, den karlen var ju så fet,
att han svettades igenom allt vad han satte på sig. Och
många andra enskildheter kände hon till, hon visste hur
pass snygg var och en var, hur damerna i grannskapet
sågo ut under, när de gingo över gatan i släpande
sidenklänningar, hur många näsdukar, linnen och par strumpor
den och den drog ned i veckan och hur folk nötte sina
plagg, alltid på samma ställen. Också kunde hon berätta
fullt upp med anekdoter. Mamsell Remanj ou till exempel
nötte alltid ut sina linnen strax ovanför ärmen ; hon måtte
ha mycket knotiga axlar. Varje gång man i boden sorte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
